Aftonbladet – 9 februari 1866, sida 3

Stockholm den 30 Januari 1866. E. Berggren. Trichin-förskräckelsen. Till redaktionen af Aftonbladet. Under denna rubrik förefinnes en i nr 24 of Aftonbladet, från tidningen Kalmar reproducerad artikel af Oakel Adam, som skarpt klandrar oet opraktiska sätt, hvarpå trichin-frågan här i landet blifvit behandlad. Vi hafva flera gånger genomläst Onkel Adams artikel, men omöjligen kunnat finna, att hans egna förslager 1 ämnet uigöra något nytt, som ej blifvit sagdt tjogtals gånger förut. Sedan numera naturlära ingår såsom undervisningsämne i våra folkskolor, tro vi, ait ganska få menniskor, äfven bland de obildade klasserna, äro okunniga om, att intet organiskt lif, således ej heller trichinmasken, i längden förmår uthärda en temperatur, motsvarande vattnets kokpunkt. Pill yttermera visso har allmänheten om detta förhållande blifvit ytterligare påmind, ej mindre genom k. sundhetskollegii utlätande af den 5 Januari 1865, än genom den af Onkel Adam sjelf citerade artikeliörfattaren i årets almanacha (en mängd broschyrer och tidningsuppsatser att förtiga), hvilka alla särskildt betona vigten af noggrann kokning eller stekning af fläsk, som absolut skyddande för faran af trichin-förgiftning. Vederbörandes åtgärd att härom offentligen påminna allmänheten måtte väl ätminstone. af artikelförfattaren anses praktisk?, efter som han sjelf så lifligt tyckes dela ofvannämnda ås:gter. Men vederbörande hafva äfven angående saken i fråga vidtagit en annan åtgärd, nemligen inrättandet af besigtningsbyråer i de. flesta af rikets städer, och det måste således vara specielt dessa institutioner, som artikelförfattaren anser vara opraktiska och följaktligen olämpliga. Sedun förlattaren härom helt kort yttrat sig, gör han med ens, i form af råd till allmänheten, följande konklusion: Att vi böra lemua trichinerna i sitt värde och helt enkelt koka eller steka vårt matfläsk, samt lugna oss med den fromma tron, att kokade och stek:a trichiner lika litet lefva upp igen, som man någonsin hört, att syltade svinlötter beaynt sprattla i magen.? Sålunda kokniovg eller steknin Hvad derutöfver är det är opraktiskt! Till hvilka konsvqvenser ett säcdant resonnemang leder är lätt insedt. Om vi striete ville följa Onkel Adams teori och följaktligen visa ost rätt proktiske, huru skulle vi mån tro behandla kött, som vore bekajadt med dynt, luglarver, eller hvad annat all denna orenlighet månde kallas, som i form af; parasiter understundom brukar gästa våra köttvaror? Skulle vi måhända förkasta köttet såsom odugligt? Åhnej — det vore alltför opraktiskt. Nej — vi skulle förtära det, dock ej förrän det vore så väl kokt, att vi kunde vara förvissade om, att ingen af de olika elags maskarne på nytt kunde lefva upp igen eller börja spratila i magen. Sättet vore kanhända praktiskt och med säkerhet ekonomiskt — ja till och med mycket ekonomiskt, men snyggt vore och förpleive det ändå aldrig. Icke heller tro vi aut någon skulle behöfva vara tysk gourmand? för att finna en så beskaffad föda vämjelig. Otvansagda är naturligtvis fullt tillämpigt äfven på kött, ivfuseradt med trichiner, utom att i detta sednare fall maskarne äro ;å små, att de endast undantagsvis kunna könjas af set obeväpnade ögat. Mn äro ie små, så äro de också vanligen desto talkare, och det är icke så alldeles ovanligt utt få se, huruledes myriader af dessa små naskar med sina oftast mer eller mindre salkvandlade kapslar ensamt för sin räkning ataga en högst betydlig qvantiiet af hela nuskulaturens kubikinnehåll; och om man äfven måste medgifva, att förtärandet ar lylikt kö.t, sedan maskarne blifvit ihjälkosade, icke kan för oss medföra någon omeJelbar fara, så torde å andra sidan icke kunna nekas, det ju en dylik föda, särdeles till följd af den stora kalkhalten, mera ämpar sig för hönsens än menniskans matsmältningsorganer. Endast ur synpunkten af vanlig snygghet och renlighet tro vi, att en förutgående misroskopisk undersökning vore praktisk och befogad, särdeles för den del af allmänheen, som något mera frågade efter qvaliten f de födoämnen, den ämnade förtära. Men saken har äfven en vida allvarsamnare sida och den mikroskopiska undersökingen också ett vida mera omfattande mål. Jen afser nemligen attskydda konsumenten rån fara, äfven om hav underlåter att för gen säkerhets skuld koka sitt fläsk så hårdt, tt det derigenom blifver mindre närande ch smakligt, och skyddar således äfven för dan af ett slarfvigt tillredningssätt. Hvad ärskildt beträffar det hos oss vanliga till edvingssättet af fläsk, så anför Onkel Adam RR TPREERERSS SRA