Aftonbladet – 9 februari 1866, sida 2

ill en del hafva bidragit, men kanske mer, tt allmogen synnerligen i norra delen of rovinsen, i följd af barvintern, saknat den anliga förtjensten på forsling för brukens äkning och derför ej är stadd vid kassa. På spanomål har varit ringa tillgång. Hvete var gällt 18 d 21 rdr tunnan; råg, som öre marknaden här stod till 13: 50, har inder marknaden gått ner till 13rdr; korn 113 1: 50; hafre med mycket liten tiligång 8 dr. Linet, hvaraf tillgången var medelnåttig, gällde i lördags 11 å 11: 50, men ill större delen uppköpt af spekulanter teg det under marknaden till 12: 50 å 13: 50 pr 20 skälp. Smör gällde 12 a 12: 50 or 20 skäålp. Af öfriga Norrlandsprodukter ner tillgången varit så ymnig, att troligen no ppast hälften deraf kan hör afsättas. fjäder har gällt 3 å3: 50, orre, 2 å2: 50 paret, hjerpe 50 öre, ripa 33 å 40 öre st., renstekar 7 å 7: 50 pr 20 skålp., rentunga 50 öre st. — Gröfre väfnader hafva betalts med 3 å 4 öre alnen mera än förlidet år. Fommsäckar, som kär i betydlig mängd omsättas, omkring 15 öre högre än förut. Iräoch Jaggkärl god tillgång till ungefär vanliga pris. Öfriga trävaror god tillgång med god afsättning, plank: till 6 å 7 rdr, bräder 4 å 5 rdr tolften och timmer 20 å 25 öre alnen. Jernet har gällt 7 å 7: 50 pr centner, hästskor 40 å 50 öre och söm 9 å 10 öre gängen. Strömming har betalts med 7 rår pr fjerding. Af hästar har tillgånoen varit särdeles rik både från Norrland och provinsen, men afsättningen trög. Säljare lära begärt från 250 till 500 rår och köp afslutits från 225 till 250 för vackra här star. — Jernvägar i Levanten. Från Smyrna skrefs den 19 Januari: Jernvägsbyggnaden går i det asiatiska Turkiet vida snabbare än i det europeiska. Under det Konstanunopel äcnu saknar detta kommunikationsmedel, utlöpa häritrån två vigtiga linier, hvilka under förra äret blefvo ansenligt utvidgade. BSydbanan öfver Ephesus till Aidin (det gamla Tral!es) har väl ännu icke fått sina båda tunnelar tärdiga, hvilka genomgå en kedja ef Antitaurus, men man hoppas hafva dem i ordning till sommaren. Nordbavan, som deremot har mindre terrängsvårigheler att kämpa med, är äfven vida bättre och, hvad som i detta land är en hufvudsak, mera ekonomiskt förvaltad. Hon leder uppför Hermusdsulen öfver Magnesia till Kassaba och är på denna sträcka i drift; en kort bibana går till Burnabat, de rika smyrnaboeruas sommarresidens, beläget vid foten at Sipylus. Kassaba, en mötesplats för de från det inre kommande karavanerna och ett emporium för bomull och opium, torde väl redan tage nästa års skörd från kamelryggen och lägga den på jernvägstrainen. På detta sätt bespara sig de asiatiska länderna mellanakten med chausster, om hvilka de alls icke vilja höra tajas, så att man öfverallt, der inga jernvägsskenor äro utlagda, är hänvisad tll sia fötter eller sin häst. Och huru förskräckligt halsbrytande äro icke vägarne till och med i de stora städernas grannskap! Det varar länge innan europen kan vänja sig vid dem och upphör att svärja öfver dem. Men sluthgen finner man sig i allt, till och med i den besiändiga osäkerheten till lif och egendom. Man blifver i Orienten äfven såsom kristen med eller mot sin vilja litet fatalist. Utan all för-kyllan eller värdighet har jernvägsdrifien härstädes hittills varit alldeles förskonad för olyckshändelser, hvilket med den knappa bevakningen — det är en half mil mellan hvarje banvektarstation — vill säga mycket. Byggnad och drift hafva öfvertagits af engelsmän, hvilka släppa till penningarne. — Sjöröfveri uti de kinesiska farvattnen: Storbritanniska beskickningen i Köpenhamn har, jemte det den fäsrat regeringens uppmärksamhet på nödvändigheten af, att alla sjöfarande nationer vidtaga åtgärder till motverkande af sjöröfveriet i de kinesiska farvattnen, hvilket nu i hög grad gripit omkring sig, meddelat uirikesministeren, art alla det i London varande Penicsular and Oriental Steam Navigation Companys fartyg i anseende till förhållandena i nämnda farvatten blifvit armerade med en haubits s-mt försedda med skjutvapen för hand. Emedan kineserna hysa stor fruktan för granater, är en granatkanon, hvilken bör vara reflad och lätt kunna förflyttas från ett ställe till ett annot inom fartyget, det ävdamälsenligaste vapnet för fariyg. Ofvanstående bar man icke velat underläta att bringa till offentlig kännedom, hvarsamte man fill Uunnivsnuing i afseende på