Aftonbladet – 9 februari 1866, sida 2

irte und privilegirte Apothekerinn?, som lt ned biträde af Candidationen? på bästa jpg ätt uppehåler ?das Hausapothek? vid barmwertiga systrarnes hospital, sedan hon af-!4 agt fullgiltigt kunskapsprof i beredning af, orecparater m. m. — I England har det il; jol meddelats qvinna rättighet att afläggal ;potekareexemen och utöfva yrket. — Det : vore eget om diakonissorna i norden skulle, vara mindre tjenliga för apotekareyrket, synnerligen då, efter hvad nogsamt kändtl, ir, våra svenska stå inga utländska frun-l, immer efter i noggrannhet vid sina ålig-4 sandens utöfning, vare sig inom eller utom söket. I! j l l — Dir J. Å. Thurgrens samling af Sverges örfattningar för år 1866. Denna väl redigerade författningssamling fortsättes under innevarande år efter samma plan, i samma l, ormat (oktav) och till samma billiga pr.sl. (3 rdr för hela årgången, postarfvodet der i uti inberäknadt) som under det sistförflutna, iret. Samlingen, som tryckes i hela och l: halfva ark, utkommer vanligen en å tvål, sånger i månaden, allt eftersom materialier erbjuda sig, samt upptager icke blott de all-. männa stadganden, som finnas i Svensk författningssamling, utan ock en mängd kongl. bref, cirkulärer och resolutioner, hvilka ickel. införas i sistnämda samling, uppgående dessa bref och cirkulärer i den Thurgrenska samlingen för 1865, fastän denna ännu ej är ill fullo afslutad, redan till ett antal af omkring femtio, hvsribland flera i kommu nalärenden. Den meddeiar sålunda kännedom om reg ens verksamhet i lagstiftningsväg och är af stort gagn för civila, militära och eklesiastika tjenstemän, för läkare, apotekare, köpmän, fabrikanpter, handtverkare, landibrukare och i allmänhet för hvarje bildad person, som intresserar sig för den administrativa statsmaktens påbud och stadganden, ehvad nu dessa röra landet i gemen, enskilda bolag och korporationer eller individer och i sistnämda fall äro att betrakta som prejudikater. ——— — En högvigtig lagstiftningsfråga. Det engelska parlamentet sammanträdde i går ätta dagar sedan och konstituerade sig genast. Det är betecknande för engelsmännens fasthållande vid formaliteter och deras vördnad för drägter och andra yttre former, som knyta ei till deras konstitutionella lif, att den första fråga, som förekom till bebhandling i underhuset, iavan ännu ordföranden (the speaker) var vald, rörde den drägt, som parlamentsledamöterna måste vara iklädda, då de infiona sig vid ordförandens officiella middagar och supber. Det var Bright, deu store ledaren för det radikala partiet, som bragte frågan å bane. I flera generationer har det varit sed, att de, som inviteras till ordförandens societet, infinna sig antivgeni uniform eller hofdrägt, knäbyxor med silkesstrumpor och skor. Det finnes ledamöter, som måst kosta på sig 50 pund (900 rår) för att kunna infivna sig via ordförandens bord i den rätta galadrägten; men kostnaden är endast en b hufvudsaken är, att de allra flesta känna sig generade öfver en dylik utkl g. BHälucda hade Cobden på grund af detta bruk afbållit sig från att infinna sig på ordförandens bjudningar under de tjugofyra är som han var medlem af underhuset, och mänga andra afhållas derifrån af samma anledning. Donna traditionella förpligtelse ville Bright nu ha upphäfd, men en så enkel sak är icke så lätt att iå igenom. Så snart Bright hade talat, reste sig finansministern Gladstone, såsom den der i sin egenskap al unsierhusets ledare först var förbunden att uttala in åsigt om den föreslagna reformen; mer äfven för Gladstone, som annars mer än de flesta är höjd öfver småaktigheter, var de! icke möjligt att genast yltra sig för der föreslagna diägtförändringen. Man skullc kunnat tro att det var fråga om nedbrytandet af en bland grundpelarne för den engelska författningen, så varsamt och betänksamt blet förslaget behandladt af ministern. Han yttrade: ?Den ärade ledamoten för Birmingham har läst hasels uppmärksam het på en fråga, som I erör många ledamöters åsigter: och känsler. Jag tror att mir ärade vän (den desgnorade ordföranden). till hvilken en så vigug fråga slälles, icke genast kan yttra sin tanke i en sak af så stor vigt och betydelse som denna. Jag anser ej att vi böra framtvinga ett yttrande af honom, innan han fätt tillräcklig tid att öfverväga Biken.? Denna enträgna uppma ning till ordföranden att för all del ickt binda sig genom ett förbastadt yttrande i en så vigotig sak följdes också af ordföranden, och denae inlät sig icke under hela sammankomsten på att yttra någon åsigt om huruvida han kunde gå in på det ai Bright framställda förslaget. Striden mellan knäbyxor med skor och byxor med stöflor väntar derför ännu på sitt afgörende af de engelsia statsmännen. Cd — Distingen. Härom skrifves i Upsala Posten den 7:e: Distipgsmarknaden började i går under en duskig och otreflig väderlek. Mycketsnö hade under natten fallit, så attde närboende kunde färdas till staden på släde. Afsäljare hafva en stor mängd iofunnit eig, synnerligen kramhandlare från Stockholm, men ståndsversonerna tvckas ej vara så talrika som