Aftonbladet – 6 februari 1866, sida 3

varit så föga besökt, och till och med säljarne: antal hade i märkbar grad minskats. Den så kallade societeten, till hvilken biljetter förut blif vit uttagna af 3 till 400 personer, hade nu en dast 40 besökande. Penningtillgången var knapt och handeln obetydlig. Lin, hvarpå fanns tem ligen god tillgång, betaltes med 11 å 11: 50 pi lispund. — PE — En omtänksam odlare .I Hallandsposter läses följande berättelse af ?sandplantörev? J. O. Bruhn: ?Den 4 Augusti förlidet år inställde jag mig å hemmanet Hyltan i Tönnerejö härad, för att på anmodan af dess egare, åboen Knut Jansson. verkställa besigtning å en af honom uppdrager ungskog af 100 tunnlands storlek. Den mig till besigtning förevisade skogsterräng, belägen omkring 400 fot i nordlig riktning från hemmanets åbyggnader, blef för 25 år sedan, så: som naken och skoglög, af ljungbeväxta berg och stenklippor bestående mark, af närvarande egarenkinfredad med en solid, enkel stengärdesgård, hvilken, till följd af innehafvarens synbara håg för skogshushållning, ännu bibehåller sig i fredbart och godt skick. Detta omtänksamma förhållande har äfven haft den lyckliga påföljd, att å den sålunda infredade och vårdade marken har uppväxt en ungskog af 20 å 24 års ålder, af ut: märkt slutenhet och vegetation, bestående afek, bok, björk, furu och al, deraf björken dock före: kommer talrikast. Med icke mindre hushållsaktighet har bemälde Knut Jansson behandlat sitt öfriga ganska betydliga, omkring 200tunnland stora skogsområde, hvilket jag äfven på egarens begäran tog i närmare åskådning. I dalgångarne och på en del bergsluttningar förekomma bokar och ekar af förvånande storlek och växtlighet, raka som ljus och grenfria, till en längd af 80 å 100 fot, samt många af flera famnars innehåll. Ungskogen oberäknad eger detta hemman ett betydligt värde blott i antalet af den mängd större ekoch bokträd som der förekomma, allt en följd at egarens omtanka och hushållningsförmåga. Slutligen må äfven nämnas med hvilken framgång Knut Jansson gått tillväga i afseende å fruktträdsodlingen i dessa .s! och klippblockstrakter. Han har nemligen sj ved Inträde af en hemmavarande son, på t slaner vid gården genom rotskott af goda tfruktsorter utplanterat 39 stycken äpple samt 79 stycken körsbärsoch plommonträd, genom ympning 9 stycken päronoch 63 stycken äppleträd, samt genom rotplantering 4 stycken kastanic-, 1 st. valnötsoch 1 st. mulbärsträd, alla i någorlunda god växtlighet. Dessutom har han längs vägen till gården utplanterat 323 st. unga, i god växt varande björkplantor. i FN — En biskop om folkundervisningen. Ur den nyärshelsning, som biskop Beckman nyligen utfärdat till Hernössnds stifts presterskap är det oss ett nöje art återgilva följande: Må här några ord inflätas till vårdarne at fulkskolan och af dess arbeten. Äfven dessa ord hafva i den stora förändring, om hvilken Jag ofvan talat, en synnerlig anledning. Det är företrädesvis menige allmogens barn, hvilkas undervisning och bildning genom folkskolan afses; det är ock menige allmogen af hvars uppoffrande kärlek denna skola förnämligast skall underhållas, uppehållas och utbildas till motsvarizhet mot gitt ändamål. Hvad förmår jag, hvad förmå andra herdar och lärare för detta syfte uträtta, om vi icke af menigheten mötas med en verksäm välvilja för folkskolan och dess vigtiga uppgilt? Denna uppgift har såväl för samhället i sin helhet, som särskildt för Sverges menige allmoge, genom den nya ordningen vunnit, om möjligt, en ännu större vigt än den förut egde; säkert är åtminstone att vigten nu blifvit ögonskenligare, ja, alldeles påtaglig för hvar och en som har sinne för fosterlandets väl. Obestridligen får nemligen allmogen, enligt det nya statsskicket, utvidgad både rätt och pligt att på fäderneslandets lif och utveckling i dess helhet utöfva inflytelse. Huru skulle denna inflytelse kunna blifva välgörande, derest icke allmogen mer och mer vaknade till begär efter de nyttiga kunskaper, den sannskyldiga bildning, som sätter den i tillfälle att med urskilning, sans och förstånd utöfva de rättigheter åt densamma äro förunnade? För att urskilja hvilka män, som icke allenast genom redbarhet i karakteren, utan ock genom nödiga insigter, äro lämpliga att föra folkets talan, erfordras nödvändigt, att folket med begärighet tillegnar sig all den verkliga upplysning, som står till buds. Utan denna upplysning kan ingen till fäderneslandets och kyrkans båtnad ntöfva det vigtiga kallet att välja dessa ombud, som skola inför konungen föra folkets talan i fälerneslandets vigtigaste angelägenheter. Der okunnighet och råhet hyllas, derj räder ock denna låga gennytta, som undergräfver samhället, emedan den blott ser på sitt, ej på andras, aldraminst på det helas bästa; der saknas framför allt sinne för samhällets vigtigaste angelägenhet, själens odling genom sann bildning. Uppenbart är såjunda, att allmogen kan fullgöra sin pligt mot fäderneslandet endast i den mån den begärligt omfattar och brukar alla tillgängliga medel för vinnande af sann upplysning och bildning. Må alltså församlingarne vara rätt måna och blifva allt månare om att väl ordna sitt skolväsende, att erhålla skickliga och samvetsgranna skollärare! Ingalunda må det betraktas såsom en onyttig prydnad för själen att, jemte den framför allt nödiga salighetens kunskap ur Guds ord, äfven hafva tillegnat sig de vigtigaste sanningarne ansående arten och beskaffenheten af Guds skapade verk i naturen och af hans styrelse öfver menniskorna, sådan denna möter oss i verlåshistorien. Särskildt vigtig måste anses kännedomen om vårt eget lands naturliga beskaffenhet, om dess landskapers olika kaplynne, om de källor till yttre och inre förkofran, detta land erbjuder, om dess inrättningar, lagar och. styrelseform, om det sätt på hvilket svenska folket bittilla BERom Guds nåd och under hans mäktiga beskydd häfdat sin sjelfständighet mot utländekt och inländskt förtryck. Alla dessa ämnen böra utgöra vigtiga och lockande föremål för hvarje vaknande kunskapsbesär. Icke heller kan det betraktas såsom öfverlödig bildning att förmå i skrift uttrycka sina tankar, att någorlunda på siffran kunna beräkna både sina egna och samhällets materiella behof och tillgångar. Sådana insigter äro icke allenast nytiga, utan blifva allt mer behöfliga, ja nödvänbga för hvarje svensk man, som hädanefter vill med framgång tjena sitt fosterland och fullgöra sina pligter såsom samhällsmedlem i kyrka och stat. Må derför menigheterna med uppoffrande allvar söka bereda åt det uppväxande slägtet tillsång till dessa insigter. Revoe de la semaine. No . demo annbs. 2866.