Aftonbladet – 5 februari 1866, sida 3

1 jgelska ministåren är oroligare än någonsir 1 ötver feniernas förehafvande i Irland. Ho: Iskall ha beslutit begära af pirlamente kabeas-corpus-aktens och Irlands-aktens upp ; häfvande tillsvidare, äfvensom större frihe Jatt uppträda mot de utländska samman svurne. Fenienchefen, irländaren Stephens sätte; fortfarande många myror i hufvudet på myn digheterna i Dublin: En kungörelse ha blifvit anslagen i staden med löfte om 1004 Z (omkring 18.000 rdr) för hans tillfånga tagande, dessutom 1000 ät den som lem nar underrättelser ledande till hans häkt ning, samt slutligen 300 (omkring 540( rdr) och fullständig benådning för hvarje medbrottsling i hans rymnivg eller för der eller de, som nu håller honom gömd, ifall man vill upptäcka hans tillflyktsort. En sKorrespondent från London berättar, att hvarjehanda rykten äro i omlopp om en söndring inom ministeren. Brightsäges påyrka en reformbill, hvilken de moderat liberala sätta sig emot. Hittills har lord Russell visat stor obeslutsamhet. Ena stunden fattar han ett beslut, och den andra förändrar han det. Om de konservativa hölla ibop, tror man att ministören icke skall ega bestånd i tre månader. Två pansarfartyg, bygda i England för Perus räkning, den ena en torpmonitor och den andra en väldig fregatt, lära ha fått engelska regeringens tillåtelse att lemna de hamnar, i hvilka de fullbordat sin utrustning, cc skola ha begifvit sig på väg direkt till Stilla hafvets kust. SPANIEN. Den diplomatiska förbindelsen mellan Spanien och Peru har blifvit afbruten. Såsom den närmaste anledningen härtill anför Aftonmonitören att den provisoriske presidenten Prado i Peru förbigick det spanska sändebadet, då han meddelade de främmande makternas representanter i Lima, att han hade trädt i spetsen för regeringen. Spanska sändebudet, som i dessa degar tillika med spanska generalkonsuln i Caliao ankommit till Europa, uppdrog före sin afresa åt franska generalkonsuln att iakttaga Spaniens intressen. — I Madrid anses det för en afgjord sak ott Spanien skall komma att invecklas i krig med Peru, och Frenkrike synes redan anse fiendtligheterna började enär Patrie meddelar, att peruanska krigsbaggen Huescor, som blifvit byggd i Eg land och nyligen ankormit till Brest, på franska regeringens befallning skall qvarkällas i nämnda homn, tilldess striden mellan Spanien och Chili blifvit bilagd. Å andra sidan har i Lima uppstått en konflikt mellen Frankrike och Peru, emedan franska sändebudet afslagit peruanska regeringens enhållan om att tre medlemmar a: den siörlade presidentens mivister, com under revolutionen hade sökt tillflykt i franska embassadöre-hotellet, skulle utlemnas för att ställas under tilltal. Den fördrifne presidenten Pezet, som för nörvarande uppehål ler sig i Frankrike, blef, som bekant, störtad emedan hen slöt fred med Spanien och ville hålla sig neutral i striden em denna makt och Chili. Hans efterträda står helt och hållet under Förenta Stalernes inflytande, och det parti, som vill bilda en konfederation mellån de sydamerikanska republikerna på grundvalen af en offoch defensiv allians, har åter öfvervigten i Peru. Det antages derföre icke utan skäl att kriget mellan Spanien och Chili kon få de mest allvarsamma följder. NORD-AMERIKA. Man har i Newgork mottagit underrättelser, som bekräfta, att Bagdad blifvit öfverrumpladt af ett amerikanskt band om 400 man, som blifvit organiseradt i Texae, till en del bestående af negrer och anförda al general Reed, steabsofficerare hos general Crawford. Den kejserliga garnisonen i den nämnda staden togs till fånga, och sedan staden blifvit plundrad, bragtes bytet i säkerhet på andra sidan af Rio Grande. En kejserlig kanonbåt, som uppmanades att gifva sig, svarade med ett glatt lag, hvarefter fribytarne skingrades. Dagen derefter angrepos de af en fransk kanonbåt och tvingades att söka tillflykt i den öfre delen af staden. Enligt de sista underrättelserna höllo de sig i denua ställning, och trettio mar hade fallit å andra sidan. General Crawford hade begifvit sig från Brownsville till Bagdad, och en kejserlig styrka af 1300 men hade lemnat Matamoras för att angripa fribytarne. Marskalk Bazaine hade underrättat general Jeannigros om att betydliga förstärkningar voro 1å väg till Montery och BSaltello. Det var marskalkens af sigt alt i förening med general Migia vidtaga kraftiga åtgärder för att hastigt ålerupprätta freden vid Rio Grande.