Aftonbladet – 31 januari 1866, sida 2

Article Image
elsevis skjutsade och som med förundran såg ans förfärliga uppkastningar innan han anade rsaken. Oaktadt vidtagna åtgärder kunde den nge mannen icke räddas utan afled under gruf: ga plågor. Man kan med skäl undra att då stort allarm paper om någon söker utprångla en falsk tolfkilling, så görs deremot intet från myndigheernas sida för att upptäcka och till rättvist sraff efordra dessa giftutprånglare, af hvilka hvar ch en torde medföra ett tillräckligt lager för tt döda en hel sockens invånare, Och likäl finnas höga böter stadgade både för den om olofligt försäljer och innehar gifter. KE — Stockholms läns hushållningssällskaps all ränna vintersammanträde. Såsom vi i en notis ti gårdagens blad omnämnde, egde detta rum i år 1 landtbruksakademiens lokal uti huset n:r 3 Mäster Samuelsgatan. I den utaf ordföranden, andshöfdingen grefve Liljencrants, upplästa års: berättelsen, redogjordes fullständigt för de framteg länet gjort under det förflutna året i landtruk och boskapsskötsel, hvilka, om de också ej dagalade någon hastigare utveckling, dock viade, att vår modernäring jordbruket går framåt, amt att allmogen äfven småningom tillegnar si; len nyare tidens förbättringar. I afseende p nejeriskötseln anteckna vi, att revisor Uppmark ill hushållningssällskapet ingifvit en intressant berättelse om början till ett s. k. bymejeri vid Xrigslida i Westerhanninge socken, i det att en erson derstädes arrenderat en lägenhet, dit mjölk rån några kringliggande hemman dagligen föres ch uppköpes af arrendatorn för ett pris af 20 ill 25 öre kannan, samt att belåtenheten med letta arrangemang synes vara ömsesidig. Bland ndustriella företag omnämndes, att på Hufvudrolmen, lydande, under egendomen Sandemar i sterhanninge, hår man börjat bearbeta ett stenbrott för brytningen af fältspat. Särskild uppmärksamhet förtjenar smeden Olssons vid Angsbacken under Hanstavik i Westertelje socken jorda anläggning för tillverkning af starka ångmaskiner, hvilket lemnar ett lika hedrande bevis berömvärd företagsamhet som framstående meaniska anlag. Utrymmet nekar oss att i öfrigt redogöra för den mängd intressanta detaljer, söm len vidlyftiga årsberättelsen innehöll, hvilket också torde vara öfverflödigt, då densamma i sin helhet kommer att intagas i hushållningssällskapets egen tidskrift. Professoren N. J. Anderson, hvilken fungerade såsom sällskapets sekreterare, uppläste härefter revisionsberättelsen, hvaraf man erfor, att sällskapets utg ifter under 1865 uppgått till 11.405 rdr 37 öre sam t inkomsten till 10.777 rdr; och utgjorde sällskapets behållna tillgångar vid nämnde ärs slut 30.568 rår 92 öre. Af länens forstmäns berättelse upplystes, att deras verksamhet under året tagits i gnepräk för en skogsareal af omkring 32,570 tunnland. Särdeles intressant var redogörelsen för det vackra resultat Stockholms läns sparbank med dertill hörande sockenkomiter visat. Deraf inhemtades, att delegarnes innestående behållning vid 1864 års slut utgjort å de hos hufvudkontoret uttagne kontraböcker 285,111 rdr 46 öre samt å de hos sockenkomiteerna utestående 2,234 rdr 4 öre; eller tillsammans 309,345 rår 52 öre. Under år 1865 hade blifvit insatte i 6289 poster hos hufvudkoöntoret 333,502 rår 32 öre och hos sockenkomitåerna uti 1192 poster 20,590 rdr 25 öre, så att 1864 års behållning jemte insättningarne under 1865, upplupne räntor deri inberäknade, uppgått till 683,076 rdr 97 öre., Under året hade blifvit uttagne hos hufvudkontoret 171,459 rdr 27 öre samt hos sockenkomiteerna 6615 rår 36 öre, så att delegarnes behållning vid 1865 år slut utgjorde å hufvudkontoret 465.278 rdr 62 öre samt hos sockenkomiteerna 39,723 rdr 32 öre, eller tillsamwans 505,002 rdr 34 öre rmt. Denna slutsiffra efter sparbankens endast 3-åriga verksäråhet är särdeles glädjande då man vet, att dessa besparingar uteslutande äro gjorda af den tjenande och. arbetande klassen, Härefter tillkännagafs att länets landtbruksskola, som förut varit förlagd vid Wårby samt föreståtts af nämnde egendoms arrendator, friherre Hermelin, numera, sedan friherren sagt sitt arrende, blifvit flyttad till grefve Wirsens egendom Djursholm, samt förestås derstädes af nämnde egendoms arrendator hr Ferdinand Leissn er. Sedan landtbruksakademien i cirkulär af den 21 Mars nästförflutna år till rikets samtliga hushållningssällskap fästat uppmärksaniheten på åtskilliga af akademien såsom nödiga ansedda åtgärder, afsedda att befrämja landets ladugårdsskötsel och mejerihandtering, hvaribland att för städerna Malmö, Göteborg och Stockholm måtte utsättas, två gånger om året, vissa expositionsoch försäljningsdagar, vid hvilka tillfällen premier borde utdelas för utmärkta OA öremål, för såvidt hushållningssällskaperna skulle finnas benägna att distriktvis förena sig om tillskott härtill, samt hushållningssällskapen i Nyköpings, Westerås, Upsala och Stockholms län, efter från sistnämnda hushållningssällskaps förvaltningsutskott utgången inbjudning, förklarat sig villiga att vid anordnandet af dylika utställningar 1 hufvudstaden deltaga, äfvensom utsett ombud att rörande denna angelägenhet öfverlägga och besluta, så hafva nämnda ombud sammanträdt och dervid tiörenat sig derom, att till en början två dylika utställningar borde under nästföljande år i hufvudstaden anordnas, hvardera att räcka en dag; att den första af dessa borde rga rum under loppet af Maj och den andra under September månad, samt att dessa utställningar borde liktidigt omfatta gödboskap, fläsk, salt kött och mejeriprodukter. Ut: skottet hade föreslagit, att Stockholms läns hushållningssällskap skulle bidraga till kostnaderna härför, och anslogs nu för ändamålet en rund summa af 800 rdr. Härefter bifölls förvaltningsutskottets hemställan, att Stockholms läns husbållningssällskap för de närmaste 5 åren måtte med 450 rdr bidraga till skogvaktareskolans fortgång vid Skoghall i Nyköpings län, med vilkor att skolan under nämnde tid skulle taga emot 2 frielever från sistnämnde län, så att dessa erhöllo de förmåner frielever hittills åtnjutit. Till fullbordande af den förut beslutade. fiskeriodlingsanstalten vid kammarherren Fr. Hermelins egendom Noor i Knitsta anslogos ytterligare för kommande år 1200 rdr samt 200 rdr till omkostnader för frielever. Vidare beslöts, att en belöning af 5 specier skulle lemnas trädgårdsmästaren Anders Petter Ljungberg i Lagga socken, såsom Yyppatatren för den ej obetydliga Tridgärd han, ehuru i fat: tiga omständigheter, med berömvärdt intresse för trädgårdsodlingen, anlagt. Frih. C. A. Hermelin hade till sällskapet inpit en motion, rörande inom länet befintlig hagmarks ändamålsenliga användande för upp: dragande af löfskog m. m. Med anledning här. af hade utskottet tillstyrkt, att åt sällskapets skogsförvaltare skulle uppdragas att häråt egna sin omsorg, då sådant af egendomsegare inom länet päfordrades, hvarjemte utskottet ansett en premie af 2 rdr rmt böra utsättas för hvarje vadratref af med vacker löfskog försedda gärdesbackar. Hvad utskottet tillstyrkt bifölls. En af friherre C. A. Liljenerantz väckt motion om lämplig persons anställande af sällskapet. för att tillhandagå respektive reqvirenter me upplysningar för vattenanledningars upptäckande KLART SEE RER RET AKAN OSSE EEE RARE EK

31 januari 1866, sida 2

Thumbnail