Hon närmar tig brunnen, lutar sig mot brunnsstängelet och ropar ännu en gång: — Köper du? — Vi få se. Plötsligt efter en stor, heroisk geste kastar hon sig ned i brunnen — — — Notarien började gapskratta och det så att skrattet hördes ända ned till brunnens botten. Lilla frun låg der, men drunknade alldeles icke, hon hade låtit arrangera en träbotten tre fot från markens yta och på den lägga en mjuk madrass. Allt det der visste notarien af på förhand. När frun, icke så obetydligt skamflat, kom upp i sina rum igen, fann hon liggande på guridonen en magnifik shawl, pris 1200 fres, som köpts redån åtta dagar förut. Mannen tade blott velat se om hon skulle göra riktigt allvar af hotelsen. Historien är ej slut än och nu kommer det fast otroliga: Den unga frun uppskattade fullkomligt sin mans handlingssätt och hon skänkte shawlen till stadens sjukhus, ett lotteri arrangerades och shawlen inbringade 2000 franes åt fattiga sjuka. Brunnskurenm hade fullständigt botat frun för koketteri! Det är sällan man hos oss får höra något från de engelska teatrarne, d. v. s. de Londonska. Julpantomimerna, så omtyckta af den engelska publiken, gifvas ännu för en talrik publik, som dock till större delen består af blott babys. Det är också gifvet, säger en Londontidning, att så skall vara, ty de unga medborgarne och medborgarinnorna tänka den här tiden blott på dessa pantomimer, dessa barnsagor en action. Men tyvärr ha dessa små spektatörer svårt att hålla sig vakna länge, utan slumra snart oskuldens sömn i mammornas famn. Vi voro härom aftonen på Drury-Lane: öfverallt sågos små lockiga englahufvuden; ganska starka handklappningar belönade förra hälften af1iöreställningen; men ?John Blund? infann sig och snart var hela salongen blott en stor sofkammare, der man redan drömde om hvad man nyss sett. — På ?Princess Theatre? gifves för fullsatt salong pantomimen Aldrig för sent att bättra sig, och den torde komma att bibehålla sig ännu ett par månader, så springer man efter detta stycke. På Olympic Theatre? uppföres med lika stort bifall Prinsessan Primrose och hennes fyra älskare?. För öfrigt bjuda några teatrar på Offenbachs operetter, hvilka äro mycket gouterade. Lydia Thompson — som sedan ett prr tre är är gift, men bibehåller sitt gamla konstnärsvamn — är engagerad vid Theatre Prince of Wales? i Liverpool och hänrycker Liverpooiboerna i pantomimen Papilionetta?. En splitterny tidning väcker för närvarande uppseende i Belgien och Frankrike. Tidningen kommer att utgifvas två gånger i veckan i Brissel, af ett hvad man kunde kalla slutet sällskap, ty utgifningsorten är bysättningshäktet ?Petites Carmes? i den belgiska hufvudstaden. Första numret innehöll en skarp ledare? om den personliga friheten, en lokal-krönika, en fysiologisk undersökning af en fordringsegare, samt följetong: En bysättningsfånges memoirer?, Teaterföreställningar gilvas äfven af hrtr Carmeliter och i teaterannonsen tillkännagifves första representationen af Afrikanskan?, — ?n. b. orkestern ersättes af åskådarnes goda vilja; det erforderliga skeppet är ett verkligt konstverk och utfördt af en af Ppensionärerna?, som på förfärdigandet af detta användt mången ledig stund!? Bland Hvarjehanda? förekommer en pikant bit om Konsten att betala gammal skuld?. Tidningens namn är ?Journal des detenus?. Till slut ett par ordlekande anekdoter, som förekomma i Londontidningarne. Den ena låter så här: : En gentleman fick nyligen mottaga ett obetaldt bref (för hvilket han måste erlägga till brefbäraren två pence), börjande på följande sätt: Bir, ert bref af gårdagen bär tydligen märke af er ringa sanningskärlek?. Brefemottagaren svarade genast följande: ?Sir, det skulle varit önskligt att ert bref af dags dato burit åtminstone något slags märke? (stamp — brefmärke). Den andra lyder på följande sätt: I en korrespondens från London till en provinstidning sysselsatte sig korrespondenien med beskrifvandet af de många vackra fruntimmer hen nyligen sett på en bal, som jud familjer i London gifvit. Korrespondenten säger sig omöjligen kunna säga hvilken skönhetsstil var bäst representerad, Venus eller Junos. För vår del, tillägger tidningen, tvifla vi ej på att Jew nose (uttalas: Junos) var bäst representerad! Ale.