damål disponeras. Dermed skulle ståndet fö! värfva sig efterverldens tacksamhet ock göra si förtjent af att i godt minne bevaras. Sedan i anledning häraf åtskilliga ledamöte framställt hvar och en sitt förslag, beslöts at alltsammans skulle till ståndets enskilda utskott lagafdelning remitteras. Syrkoh. Ekelund anmälde en reservation mc ståndets beslut rörande den föreslagna lagen mo lättsinnigt utbyte af tillnamn, och föreslog at ståndet enskildt måtte öfverenskomma om at vid utfärdande af betyg jemte det nya äfven ut sätta fadersnamnet. — Såsom af enskild natu temitternåes ärendet till ståndets enskilda ut skott. Borgareståndet. (Kl. 12 f. m.) Ekonomiutskottets utlåtanden n:r 28, 29, 30 31, 32 och 34, alla afstyrkande väckta motioner godkändes efter korta diskussioner; utlåtandet np: 33, i hvilket utskottet hemställt att i en und skrifvelse till K. M:t måtte begäras utfärdande af en förordning, hvarigenom nödig kontroll i försäljning och utskänkning af maltdrycker kund ernås, afslogs på yrkande af hrr Lindström, Is berg, Hierta, Falhem, Bovin, Beronius och Petr hvilka ansågo onödigt att öka mängden af för ordningar i detta hänseende med en ny. Hr Hen schen talade för bifall. Statsutskottets utlåtanden n:r 19, om antagand af tre kanslister och n:r 20, tillstyrkande kongl ropositionen om afträdandet af Ppipareboställe ränn Arby till Wansö församling, godkändes. De aflemnade kongl. propositionerna blefvc dels remitterade, dels bordlagda. Ståndet åtskildes kl. half 2. Bendestårdet. (EL. 10 f. m.) Först företogs val till ledamöter och supplean: ter uti innevarande års statsrevision, äfvensom till direktörer för lånekontoren i Göteborg, Malmö och Wisby. För utgången af dessa val hafva wi på annat ställe i bladet redogjort. Då derefter ekonomiutskottets betänkande n:: 33, tillstyrkande väckt motion angående kontroll å utöfvandet af rättigheten att försälja malt drycker, blef föredraget, uppstod en ganska liflig diskussion. Ola Jönseon påpekade att landet ingalunda vore i saknad af tillräcklig polisstyrka som kunde stäfja det ofog, hvilket möjligen kunde visa sig i ölutförsäljningen samt att vi redan förut hade lagar mot oloflig bränvinsutskänkning. Hufvudsaken vore att säväl polisstyrkan som kommunalstyrelsen gjorde sin pligt att utrota missbruket der det möjligen kunde visa sig. Tal. kunde icke gilla det steg till inskränkning i allmän näringsfrihet, som utskottet i detta betänkande tagit. Svensen hade redan förut uttalat sin åsigt att man icke borde sätta hämsko på vår näringslagstiftning. Tal. påpekade äfven att utskottet erigt talarens åsigt, vid utarbetandet af detta betänkande icke fästat tillräckligt afseende på vår kommunalförfattning, ty denna gåfve kommunernas styrelser flera vapen i händerna att använda mut missbruk, som möjligen kunde visa sig å öl försäljningsställen, och tal. kunde derför icke gilla betänkandet. Hörnfeldt upplyste att man lika väl i kaffe och sodavatten m. fl. drycker kunde blanda något af den svenska nationaldrycken och ändamålet nemligen att inskränka oloflig bränvinsutskänkning vore derföre icke med betänkandet uppnådt. Talaren ville af dessa och förut upprepade skäl icke rösta för betänkandet. Medin hade ansett det vara bäst om hela kontrollen å ölstugorna öfverlåtits åt kommunsalstyrelserna och anförde exempel på att i talarens hemort hade kommunalstyrelsen lyckats ganska bra i att borttaga den olagliga utskänkning af bränvin, som vid en ölstuga derstädes började ega rum. Mot betänkandet talade vidare Erik Ersson från Elfsborgs län, IRosenberg, Rudberg, Sven Nilsson från Kristianstads län, Svante Bergström. Per Persson från Wermland, Carl Gustafsson, Nyqvist, Per Nilsson från Espö och Uhr. ör betänkandet talade deremot Lundahl, Pet fer. Larsson, Nils Svensson, Östman, Anders Andersson från Skaraborgs län, Engman, motionären Anders Pehrsson från Kristianstads län, Sven Hansson eamt Jöns Andersson och Ake Anderssom, båda från Malmöhus län. Dessa tal. framhöllo förnämligast det oskick som innästlat sig vid ölförsäljningen samt svårigheten, ja ofta nog omöjligheten att förhindra detsamma, hvarjemte le bjert framhöllo det osedliga lif som vid ölörsäljningsställena vanligen fördes, samt påpe: kade att den föreslagna inskränkningen ej var vågot ingrepp i friheten, utan ett sätt att tillbakahålla sjelfsvåldet. Efter slutad diskussion blef voteringsurnan för första gången i ståndet framtagen och vid voteingsöefllarnes summering befanns att ståndet ned 64 nej mot 33 ja afslagit det ifrågavarande betänkandet. Ståndet åtskildes kl. ?4 till 3 e. m.