Aftonbladet – 24 januari 1866, sida 3

rer gentemot Frankrike ett till formen hof samt, men ganska fast och oroväckande språk Amerikanske gesandten i Paris har på Se wards befallning förelegt franska regeringer flera för denna högst besvärliga dokumenter; bland andra ett om Maximilians tilltag att återinföra ett slags lifegenskap i Mexiko och ett annat dokument i form af en protest mot Maximilians order att skjuta alla med vapen i hand tillfångatagna republikaner. På denna protest svarade hr Drouyn de Lhuys, att ?franska regeringen icke ör regeringen i Mexiko?, och att unionen har samma utvägar som Frankrike att i Mexiko skaffa sig upprättelse för rättskränkningatr. Till Washington hade Maximilian skickat diplomatiska agenter med det utan tvifvel gagnlösa uppdraget att beveka kabinettet i Washington till att erkänna kejsardömet. Ryktesvis berättas, att starka värfningar för Juarez räkning ega rum i Texas och att de nyvärfvade trupperna, under befäl af generalerna Wallace och Logan, skulle infalla i Mexiko för att fördrifva de kejserlige. SYD-AMERIKA. De nyaste underrättelserna från Brasilien omnämna en depesch, i hvilken general Lopez, Paraguays diktator, skulle ha hotat att döda alla sina fångar. Befälhafvaren öfver den allierade armån. general Mitre, skall ha gifvit ett värdigt svar på denna vilda hotelse. Ingen ny händelse har förekommit på krigsteatern; den allierade armån var fortfarande i Corrientes, väntande På nya förstärkningar. Hungersnöd skall örja yppa sig i Paraguay.