Aftonbladet – 22 januari 1866, sida 2

— Eldsvådan vid Öfre Badstugatan. En person, som i går besökt flera at de fattiga arbetarefamiljer som genom denna brand blitvit husvilla, ekildrar nöden ibland dem såsom särdeles stor och ömmande. De flesta lyc kades ej rädda något och många undkommo med knapp nöd lågorna. HFndast några få hade sitt Db assureradt. För ögonblieket ha de funnit tak öfver hufvudet hos andra fattiga familjer i trakten, som med den vackraste bjelpsamhet delat med sig ar det lilla de ega; wen de måste snart se sig om efter nya bostäder och äro dock till största delen i saknad afallt. Det är under dessa förhållanden vi våga fästa en välgörande allmänhets uppmärksamhet på det tillfälle att bispringa de nödställda som erbjuder sig genom de anteckningslistor som vi, såsom i lördags tillkännsgats, framlagt på tidningens bäda mutdelningskontor vid Mynttorget och Odensgatan. Bland dem som svårast hemsökts af olyekan ha för oss särskildt blifvit uppgifna två familjer som bodde i huset n:r 41, der elden först brötut. De äro: jernbäraren Svensson med hustru och fyra barn, som förlorade allt hvad de hade och med knapp nöd förmådde rädda lifvet. De äro nu inhysta hos en jernbärare i n:r 14 5:t Paulsgatan : Den andra är spanmålsbäraren Ericson, som selermera blifvit intagen å serafimerlasarettet, med hustru och sex barn. De måste oklädda söka sin räddning undan lågorna och hunno ;j berga det allraminsta. Denna familj har blifvit mottagen af arbetskarlen Wesslund huset n:r 3 Stora Skinnarviksgatan. En tredje familj af de brandskadade, snickaren Blomqvist med hustru och två barn, som bodde. i huset n:r 6 Timmermansgatan, är AG ANS Ab oket