Aftonbladet – 20 januari 1866, sida 3

1 des rätt trängde undan Latiens döda tung I mål. Italiens enhet, som han hoppades Jen kraftfull furstehand, fick han ej skåd ;Jmen blef sjelf mer än denna enhets prof Itiske härold. Många af Italiens bästa mä Ide utan hvilka den sköna halfön nu ej vo hvad den är, ha hemtat eggelse och styrl i betraktandet af den mäktiga gestalt, studiet af den höga dikt, om bvilka en blar dem, Cesare Balbo, betygar: Vuomo e illibi incontrastabil : ente pit virili ed austeri del nostra letteratura. Och dä Dante gjöt di itelienska spräkråämne, som han förefann, ovanskligt klassiska former, lade han e hörnsten till den nationella byggnad, sot nu nalkas sin fullbordan. Det har också e förgätits af vår samtid, som det ändthge b skärdes att skåda den italienska friheten och enhetens länge dröjinde morgonrodnad — Handbok i Svensk Pomologi af Olof Ene rothk. II. Svensk Pomona, eller Beskrifni.; oiver ädlare i Sverge på fritt land odlad trädfrukter och fruktträd. Första bäftet med 99 träsnitt och 8 färgtryckta afbildnin gar. Stockholm 1865. Pr. 3 rdr. Då första delen af detta lika intressant: som lärorika arbete utkom, anmälde vi de till allmänhetens bevågenhet, och likaså görs vi nu med det föreliggande häftet, Beskrif ningarne på de förekommande fruktsorterns äro lika noggranna och väsledande, som de färgtryckta afbildningarne äro utförda mer natorirobet och elegans. Detta arbete, pi hvars utgifvande författ. nedlägger så stoj möda, innebär ett hedrande vitinesbörd on hans fosterlandskärlek. Mun har först pi sedpare tiden börjat inse att frukt: dling ick blott är förädlande, utan äfven en betydlig näringskälla, om den rätt vårdas. Den kur bedrifvas vid hvarje gård och vid hverje stuga, och hvarhelst ett fruktbärande träd uppdrages och vårdas bidrager det till tref. nad och inkomst. Men det är af stor vigt att sådana fruktträdsslag väljas som parse för de olika lägena och jordmånerna, och som bära sådana frukter, hvilka gifva god afkastning, ha en angenäm smak och för öfrigt ega de egenskaper som eftersträfvas. Altven i dessa afseenden meddelar den före liggande handboken upplysningar och råd, som äro af stort värde, emedan de grunda sig på författ:s mångåriga erfarenhet i et studium, åt hvilket han med beundransvärd ihärdighet egnat sig. — Smärre samlade skrifter i Landthushållningen, utgifna af J. Arrhenius. V. ?Värt bästa gula, af J. Arrhenius. VI. Om de för landtmannen nyttiga vilda djuren?, efter Gloger af J. A. Ajzelius. Det är med särdeles nöje som vi åter nmäla tvenne nya folkskritier som utgifvits senom den för värt landtbruks förkofran så varmt nitälskande professor Arrhenii förOrg. I den första skriften vårt bästa guld? visag den stora förlust, som vårt lendtbruk irligen lider deraf att det värderikaste gödingsämnet, som står landtmannen till buds cke blott oriktigt behandlas, utan hvad värre är vanvärdes och förspilles, då det senom en ganska enkel och föga kostsam ehandling lätteligen högst väsentligt kan idraga till jordens förökade växtkraft, och lerigenom medverka till rikare skördar, som göra landtmarnens hopp och belöningen ör hans talrika mödor. Den sednare skriften ?om de för landtnännen nyttiga vilda djuren? är af lika tort infresse fom den förra. Förf. visar å ett fullt öfvertygande sätt af huru stor igt Pde vilda djuren, från och med flädernössen och grätsvinen bland däggdjuren. råa och med ormvråken och vipan, bland äglarne, från och med huggormen och paddan land amfibierna, till och med myrorna, umlorna och bien bland insekterna, äro i en stora ekonomien och buru bela den ora massan af djur, som menniskan i sitt förstånd och till sin skada förföljer, har in mission, den att företora ej hlout skadga djur, deras äg, 1.xer, eller yngel, tan äfven ogräsfro: — tt 1 en oberäkneg mävgd. Det är tåledes ganska rätt då örf. uppträder till försvar för de nyttiga ilda djuren, visar att de äro landtmanrens änner och bundsförvandter och derföre, ingt ifrån att utsättas för förföljelse, tvärtm böra skyddas. Begge dessa folkskrifter äro författade i t enkelt och populärt språk. Vi äro öfertygade ett de — likasom deras föregånare — ekola erhålla en vidsträckt spriding, och att hushållningssällskapen dertill ola medverka på samma sätt som förat writ fallet, nemligen genom inköp och grasutdelning af ett stort antål exemplar. På ittre sätt tro vi knappast att dessa säll ap kunna använda sina numera ganska kliga inkomster. — Folkskolebyggnader. De af öfverintenentsembetet, enligt uppdrag, utarbetade ormalritningar till sådena byggnader, ha 1 jemväl u:kommit i bokh ndeln. Jemte