Aftonbladet – 19 januari 1866, sida 3

Nordvestra stambanan. Till Redaktionen of Aftonbladet. Då i n:r 8 af Aftonbladet för innevarand år förekommer en artikel rörande Nordvestr stambanan, anhåller jag att, med afseend på de i artikeln förekommande uppgifter få meddela följande: Aktieteckningen för bibanan Norum—Fi lipstad uppgår i närvarande stund å de in komna teckningslistorna till 606,200 rdr således utöfver det belopp, som är behöflig för bolagets konstituerande. I den mån d ännu utelöpande teckningslistorna inkomma ökas denna summa, Det belopp, som a Aftonbladet uppgafs, eller 350,000 rdr, va redan i medlet af November månad tecknad å provisionella teckningslistor, och först sed nare eller mot slutet af November måna utfärdades de tryckta teckningslistorna. Anläggningstiden för det norra alternati vet af Nordvestra stambanan eller det öfve Norum och Nilsby uppgifves af Aftonbla det till fyra år med hänseende till den tid som skulle erfordras för genomsprängninger af den 4110 fot långa tunneln vid Nilsby. Härvid kan anmärkas, att, då erfarenheter vid den nyligen genomsprängda tunneln i Södermalm visat, att, med begagnande ai nitroglycerin, ett sådant arbete kan fort drifvas minst 7 sträckfot pr dag eller närg dubbelt så fort som med vanligt krut, de ej skulle erfordras mer än omkring 600 da. ar eller 2 år för Nilsby-tunnelns fullborande. Vill man ej göra afseende på denna helt nyss vunna erfarenhet för dylika arbeten, torde det utlätande, som styrelsen för statens jernvägsbyggnader afgifvit, böra tillerkännas vitsord. I sin till K. M:t afgifna skrifvelse uppger sagde kongl. styrelse, att en tid af 3!2 å högst 324 år skulle för tunnelsprängningen å Nilsby-linien åtgå, hvadan den norra linien kan fullbordas till 1869 års slut, om arbetet begynner omedelbart efter det rikets nu församlade ständer i ämnet fattat sitt beslut. Den norra liniens antagande kommer derför ej att, såsom Aftonbladet antager, fördröja öppnandet af Nordveetra stambanan utöfver den tid, som K. M:t i sin nådiga proposition till rikets ständer föreslagit för deona banas fullbordande. Aftonbladet tror att en förmedling af de stridiga intressena inom Wermland skall kunna åvägabringas genom antagande af en söderut från FilNpstad till Carlstads-linien vid Ölme lagd bibana. Eniigtmin erfarenhet om behofvet af kommunikationer för Wermländska industrien trorjag ej att detta skulle blifva fallet; ty äfven om en sådan bana, som den till Ölme, anlades och bekostades af staten, skulle den Wermländska jernoch trävaru-rörelsen dermed ej vara tillräckligt betjenad. Dessa industrigrener fordra i första rummet en jernvägslinea från bergslagen vesier-ut, hvilken linea bör skära Klarelfven vid Deijefors. I andra rummet erfordras en jernvägsförbindelse söder ut ör transporterna vintertiden, då FilipstadsSjöändans kanal ej kan begagnas. Den föreslagna linien från Filipstad till Norum är en fördelaktig medelväg, hvarpå såväl de effekter, som skola gå söderut åt Xristinehamn och Göteborg, som de, hvilka kola transporteras vesterut, kunna forslas. Besluta rikets ständer den sydliga riktvingen af stambanan öfver Carlstad, skola le verk inom Elfdals, Kihls och Nyeds härader, som för sina effekter behöfva transort på jernväg, ej träffa någon jernvägsinea förrän i Kristinehamn eller Carlstad, ller möjligen någon annan punkt mellan desa städer, hvadan deras bemödanden skola iktas derpå att, i förening med de intresen, som påyrka en jernvägsförbindelse melan Filipstads bergslag och vestra Wermand, bygga en smalspårig lokomotivbana rån Filipstad till Frykerud. Långt ifrån att, såsom Aftonbladet antyer, de som nu yrka den rordliga sträcklingen af stambanan öfver Norum—Nilsby i örening med bibana från Filipstad till Noum, misströsta om fullbordandet af en sålan bibana, skall man snarare kunna säga, tt de af omständigheterna skola tvingas att öra allt för en förbindelse med stambanan, fven om de dervid skulle nödgas sträcka in bibana ända till en punkt vester om ryken och göra densamma smalspårig: men esultatet häraf för det allmänna är lätt att nse. De brukseffekter, som hafva en naurlig utfartsväg åt söder, skola då tvingas tt gå vester ut. Carlstad och Kristinehamn kola härigenom blifva så att säga afskurna rån sina handelsrelationer med ofvan ligande bruksoch bergverksdistrikt, och staens jernvägar för all framtid förlora större elen af fraktförtjensten för den mängd efekter, som Wermland öster om Klarelfven ned ständigt ökad produktion skall kunna ända i verldsmarknaden, alldenstund dessa ffekter, redan nu uppgående till mer än 1 nillion centner tungt gods, komma att på tatens jernväg gå endast c:a 7!2 mil till ränsen i stället för 30 å 31 mil till GöteCrg. Stockholm den 17 Januari 1866. Anton Sjögren. Bergmästare 1 Wermland. tad TID 7 OC OM 1 NN AT