Aftonbladet – 18 januari 1866, sida 3

UTRIKES, Enligt ar en ol Indep. Bel nligt uppgift af en af Indep. Belge komespondspler i London skall den af no mierminstern utarbetade reformbillen ned sätta valcensus till 6 pund sterlings hyra städerna och köpingarne samt till 10 punc sterling för grefskoperna. Dessutom bevil jas rösträtt åt innehafvare-af sparbanks böcker, hvilka utvisa en insatt besparing a minst 100 pund sterling. Times bar under någon tid uppskräm affärsverlden genom åtskilliga artklar, hvilka affärsförbindelserna med Ameriks skildras såsom ställda på en ganska farlig fot. Enligt Times går större delen af den engelska In med Amerika på kredit. aft anter skicka b derigenom sjelf frammavat, Man har slutligen tröttnat på dessa olyckgsspådomar, och på de sednare dagarne ha flera köpmän, förnämligast i Liverpool, uppträdt i tidningarne och beskyllt Times artiklar ej blott för öfverdrift, utan äfven för oriktigheter. En köpman i Liverpool uppgifver i ett till Daily News insändt bref, att införseln af bomull från Amerika i utbyte varit ansenlig på den sista tiden. samt att äfven remisser i klingande mynt och amerikanska värdepapper blifvit gjorda till ett belopp af flera millioner pund sterling. Brefskritvaren påstår till och med, att det icke är Amerika som pu är Englands gäldenär, uten tvärtom England, som är Amerikas. SPANIEN. De sednaste underrättelserna synas gifva vid handen att den spanska regeringens ställning är bättre än man i början var benägen att antaga. LIndep. Belge, som hittills spått upproret seger, anmärker sålunda i sitt nummer för den 13 i sin politiska öfversigt: Bland dem, som känna förhållandena i Spanien, rådde till för kort sedan endast en mening om stt det, på grund af det hat, som folket hyser till drottningens omgifning, skulle lyckas Prim ätt nå sitt mål, oaktadt han hade illa valt sin tid till att börja ett uppror och oaktadt ODonnells kabinett var mindre impopulärt än något af de föregående. Vilkoret för att upproret skulle få en sådan utgång var emellertid, att folket skulle resa sig för Prims sak, antingen i Madrid eller inågon af provinserna; men detta har icke skett, Visserligen råder stark jäsning i Spanien, och man har äfven på olika punkter försökt att gripa till vapen, liksom sjelfva hufvudstaden häller sig lugn endast derför att den är besatt med trupper, på hvilkas trohet regeringen anser sig kunna lita; men något. allvarligt och kraftigt angrepp på re-: geringen till upprorets förmån har icke skett, och man an derför börja tvifla om dettas seger. Sålunda var åtminstone det intryck, som i går var det herrskandeiParis, och detta stärkes ytterligare genom de: sista telegrammerna, genom hvilka den spanska regeringen efter bästa förmåga söker jugna Europa i afseende på stridens utgång. De rörelser, som drottningens trupper företaga, vittna om en viss plan, som sär ut på att tvinga Prim att lemna bergen vid Toledo. Detta mål skall, enligt det sednaste telegrammets försäkran, vara uppnädt, i det upprorets ledare i ilmarscher söker undkomma till Portugal och hans sol