Aftonbladet – 18 januari 1866, sida 3

S RIKSDAGEN. GÄRDAGENS PLENUM. 3 Ridderskapet ech Adeln. : (Kl, 10 f. m) Hr af Forselles afsade sig förtroendet att var suppleant i statsutskottet. Derefter företogs valet till medlemmar af opi nionsnämnder, för hvilket 1 gårdagsbladet redo gjordes. Lagutskottets betänkande n:r 14, tillstyrkan d MK. M:ts proposition till rikets ständer. med fö: 1 slag till förnyad förordning angående jords elle I lägenhets afstående för allmänt behof föredrogs ,1SS 1 och 13 diskuterades i sammanhang, på för slag af grefve Sparre, emedan lagförslagets huf vudprinciper låge i dessa. Hr Nordenfalk yttrade sig emot det föreslagn 1 borttagandet af förhöjningsprocenten öfver värde vid afstående af jord för allmänt behof, emedai expropriationsnämnden, hvars sammansättning visserligen blefve enligt det nya förslaget vidi bättre, dock ej kan uppskatta jord eller lägenhe till annat värde än det som jorden eller lägen heten i örten anses ega, utan att derför jordega ren, som tvingas afstå, derför kan anses ha fåt tillräcklig ersättning. Tal. ansåg det vara bättre att staten finge vid expropriation betala för myc ket, än att jordegaren blefve lidande. Om der påvarande tillökningsprocenten kunde anses föl hög, så borde dock Han finhas, till ersättning för det tvång, som pålades jordegaren; att all deles borttaga denna tilläggsprocent, ansåg tal. vara vådligt, Yrkade derför återremiss af 4g. på det utskottet måtte i denna syftning taga förslaget i förnyadt öfvervägande. Frih. Sprengtporten instämde med denne talare samt ansäg att jordegaren, hvilken staten ville athända jord eller lägenhet, borde få tillfälle att ianan beslut derom fattades, få yttra sig rörande sättet för ST POp re randet och dermed i sammanhang stående frågor, och att hans skriftliga yttrande skulle, inlemnadt till K. M:ts befallningshafvande, som deröfver borde utlåta sig, insänI das till K. M:t. Yrkade återremiss. ansåg, att då olägenheterna vid i exprobropriade uppskörtningar, på ! för allmänt behof män så Prof. Det förvånade derfö a iman rootsatte sig borttagandet af p bingen, hvilken tal. ansåg vara alldeles Orimlig. Genom det nya get finge jordeller lägendom betald till högsta A beb i inte d e exproprierade betaldt öfver högsta värdet. rfarenheten visade, att expropriationerna beialade ig mycket högt, flera exempel kunde tal. främdraga, då fem eller sexdubbla värdet erhållits. Den enda anmärkning tal. hade mot lagen vore, att den kunde göra uppskattningen för hög, men så vore åtminstone tilläggsprocenten borta. Yrkade bifall till förslaget. H. exc. frih. De Geer redogjorde för regeringens åsigter i frågan. Då regeringen borttagit piocenttillökningen hade detta ej skett utan vederlag, ty uppskattningen hade bestämts skola ske Penligt det pris som högst i orten gäller? och detta vore full ersättning för dessa 50 proc. Det vore en orättvisa att fixt bestämma en förhöjning af 50 proc. utöfver det pris som vore det högsta. Att för jordegarens hörande ändra lagen vore ej skäl. utan yrkade tal. bifall. Grefve Mörner fann bestämmelsen det i orten högst gällande pris? mycket sväfvande, då man sett och ser huru RN årligen, ja månatligen varierade. Tal. ansåg nödigt att procenttillägget bibehölles och yrkade återremiss. Frih. Sprengtporten uppträdde ånyo med det yskandet, att 4 13 måtte qvarstå i dess nuvarande lydelse. Frih. v. Schulizenheim Fe återremiss H samma grunder som frih. Sprengtporten och hr Nordenfalk. Frih. Armfelt fann procentförhöjningen, hur hög eller låg den sattes, vara godtycklig, och ansåg att då egaren finge fullt ut hvad han exproprierade jord vore värd, borde han ej ha ett öre Il erutöfver. Yrkade bifall. Hr Olivecrona ville ej motsätta sig en återremiss och föreslog att orden i orten högst gällande pris? måtte utbytas mot efter det värde egendomen för egaren hafva kan. Vid framställd proposition voro meningarne för bifall och återremiss delade. Votering begärdes och denna utföll med 100 röster för återremiss och 45 för bifall. Vid denna utgång återremitterades äfven öfriga 5S. i hvilka K. M:t föreslagit förändringar. Ekonomiutskottets betänkande n:r 29, afstyrande väckta förslag om förändrade anordningar trafiken å statens jernvägar, ändring i derför zällande taza, m. m. godkändes utån diskussion; ifvenså: statsutskottets utlåtande nir 20, tillstyrkande K. M:ts proposition om upplåtelse af f. d. piparebostället Bränn Åby vid Södermanlands resemente för uppförande af skolhus åt Wansö församling. Kaämmarherren v. Franckens i går omnämnda motion rörande en skrifvelse till justitieombnds mannen, med anledning af att hr Muhl blifvit ;enom en arresteringsorder hindrad att utöfva sin iksdagsmannabefattning, begärdes på bordet. Hr Old-vig uppläste ett skriftligt anförande till vemötande af de skäl. som af hrv. Koch anförts ör uppskof med arbetena å nordvestra stambaans ful bordande, då den k: propositionen i detta imne remitterades till statsutskottet. Hr Linroth instämde med hr Oldevig. Hr v. Koch förklarade att han visserligen ön-: kat uppskof, men blott till hästa riksdag, som u började den 15 nästa Junitari, samt ansåg att :! Jen svenska krediten i utländet verkligen kunde : vehöfva någon tids hvila för attstadga sig innan : nån åter skred till upptågandet af nytt lån. ; Ståndet åtskildes närmare kl. 3.4. ——L —