Aftonbladet – 18 januari 1866, sida 2

ortar voro så nära staden Hollingford en årliga högtiden var anordnad sålunda: Klockan tio på förmiddagen rullade en sto: vaga ut genom parkporten och körde till de särskilda hus, der någon af de till denna ära utsedda dam: roa bodde, för att afhemta dem. Då vagnen blifvit fullpackad, återvände den genom samma port, genom samma skuggiga all6, hvarifrån den kommit, tills den slut ligen stannade utanför den breda trappan som förde upp till slottets ofantliga portal. Derpå körde vagnen tillbaka till staden, hopsam. lade åter några damer, klädda i sina bästa kläder, förde dem till Cumnor Towers, så återigen till staden och tillslotfet, ända tills sällskapet var samladt antingen i rummen eller i de verkligen vackra trädgårdarne. Efter tillbörlig förevisning å ena och tillbörlig beundran å andra sidan a alla de sednares herrligheter, serverades en lätt måltid för de besökande, hvareftersjelfva slottets alla skatter togos i-ögonsigte och li kaledes beundrades. Klockan fyra på eftermiddagen bjöds kaffe omkring; hvilket var ett tecken att vagnen åter skulle föra gästerna till deras hem, dit de årervände md det lyckliga medvetandet al att hafva val tillbringat sin dag, men något trötta af att i så många, långa timmar hafva burit på sin helgdagsmin och derundervarit tvungaa att sätta sitt tal på skrufvär för att icke förråda sina simpla hvardagsvanor: Ej heller kände sig lady Cumnor och hennes döttrar alldeles fria från något af samma illfredsställelse och samma trötthet — den trötthet, som alltid följer med ansträngnin sen att uppföra sig så som man trör skall bäst behaga det sällskap, hvari man befinner sig. För första sången i sitt lif var Molly Gibson inberäknad bland gästerna på To