Franska handelstraktaten blef i går afton af bevillmngsutskoitets plenum antagen efter votering med 30 röster mot 17. Af de talare som då uppträdde voro fem emot traktaten, nemligen riksdagsfullmäktigen A. J. Sandstedt, dr Runsten, major Wolffelt, Hofpredikanten Wahrenberg och kapten Bergenståhle. Sex talare yttrade sig för densamma, nemligen hrr Ekelund (tabriksidkare och representant för Norrköping) och Håall-tröm, tiksdagsfullmäkugen Sköldberg, hrr Ödmansson och Sträle samt dr Ternström. Bland dessa utmärkte sig isynnerhet. Sköldberg, uti hvars anförande på ett lika lifligt, som redigt, öfvertygande och i formelt afseende särdeles vårdadt sätt traksatens stora fördelar för värt land framställdes. Den siste talaren före voterimgen var dr Ternström och det väckte stor uppmärksamhet och ganska mycken öfverraskning när han öppet och med stark betoning på hvarje ord tillkännagaf, att, ehuru han var en den stränga, kouservatismens man, nan likväl, i denna stora och vigtiga fråga, efter svära strider med sig sjelt och allvarlig pröfning af förhållandena, kommit till den fasta och innerliga öfvertygelsen utt traktaten, i kommersieli och finansielt hänseende, vore för Sverge både nödig och nyttig såmt att deti politiskt hänseende vore at omätlig vigt för värt land att med den cika och mäktiga kejsarstaten komma inärmar? förbindelse.? Dr Ternströms korta men kraftfulla föredrag afhördes med djupaste intresse, Prof. Wistrand och frih. David v. Schultzenoheim (hvilken sedosre ansåg tillsiändigt der påståendet 7att vår mnistår och sär. skildt en viss medlem af densamma visat starka sympatier för de: Bismarckska systemet? — ett yttrande som inom hela utskottet väckte den största indi navos) hade under diskussionens lopp båda väcks förslag till ett motiveradt bifall. Den förres förslag ianehöll hufvudsakligen att rikets ständer ahsåge, att, dä traktaten blifvit till deras pröfning och godkännande hänskjuten, det varit önskligt att dess bestämmelser ej trädt i verket förrän rikets ständer till denua traktat lemnat sitt bifall? N Frih. Schulizenheims förslag innehöll detsamma, men uttryckte tillika att, ehuru de rdelar rikets ständer af. franska traktaten förväntat och hoppats icke blifvit nöjaktigt vunna så c Äe. — Vid votering om hvilkenderas förslag skulle till koniraproposition i hufvudvoteringen (flera talare yrkade nemligen obetingadt bilall) antagas, segrade frih. v. Schultzenheims med 31 röster mot 16, hvilka voro för prof. Wistrands, Vid derefter företagen omröstning deröfver, huruvida traktaten skulle utan något amendement eller med frih. v. 9:s motivering gndkännas, utföll resultstet med 13 ja mot 92 nej, till följd hvaraf allså utskottet för