Aftonbladet – 15 januari 1866, sida 3

Article Image
RIKSDAGEN. LÖRDAGENS PLENUM. Ridderskapet och Adein. Vi meddela här en kort redogörelse för de tvenne diskussioner, som i detta stånd föreföllo; den första. vid remissen till bevillningsutskottet af K. M:ts proposition. rörande ändring i vilkoren för bränvinstillverkning och öppnades af Frih. A. C. Raab, som med glädje helsade välkommen den frisinnade anda, hvilken i den k. propositionen uppenbarade sig. Tal. vore ej emot att skatten å bränvin höjdes till 75: öre pr kanna, detta vore ett godt sätt att skaffa sig inkomster, om staten. verkligen behöfde dem. Restitutionen af skatt vid export af bränvin gillade tal. också, beklagande att rikets ständer ej förut ha velat lyssna till den påyrkade lagstiftningen i devuta hänseende; likaså gillade tal. den medgifna distilleringen på landsbygden. — Till någon del skilde sig tal. dock från E M:ts proosition, nemligen rörande de 12 månadernas ränning samt bortfallandet af maximum; detta vore ganska principenligt om man ville draga bränvinsfabrikationen från landsbygden till. städerna. Men det vore dock obestridligt att denna näring hörde till landet, som vore i tillfälle att vid. fabrikationen tillgodogöra sig på ett fördelaktigare sätt isynnerhet en afjordens produkter, som mindre väl betalade sig: nemligen potatesen, ty använd i denna fabrikation kunde jordbrukaren förtjena något på denna. produkt, den han ofta eljest måste dels bortkasta, dels sälja till underpris. Man har också ändtligen kommit underfund med, att dranken är ett ypperligt gödningsämne. Af de föreslagna tolf månadernas bränningstid kunde man åtminstone ej på landet Degagnasig; sommaren vore ej lämplig för bränvinstillverkning och derigenom finge städerna en fördel framför landsbygden. Tal, ville för sin del, att en högre skatt, t. ex. fem öre pr kanna, blefve bestämd -för tillverkningen under de 6 sommarmånaderna. Det nu bestimda maximum af daglig tillverkning ansåg tal. ej böra frångås, ty det vore ej nyttigt att vi finge ännu större brännerier än vi redan ha; deremot borde minimum nedsättas från 350 till 200 kannor, med anledning deraf att bränningen får fortgå hela året. Frih. Sprengtporten instämde med föregående tal., utom hvad anginge nedsättandet af minimum för tillverkning ; tal. ansåg att det k. rslaget i denna punkt träffat det rätta. Tal. skade att utskottet måtte vid denna frågas behandling äfven taga i betraktande tullafgifterna å importerade spritdrycker, ty dessa frågor stode i nära samband med hvarandra. Hr v. Koechunderstödde af allt sitt hjerta K. M:ts proposition; i afseende på behofvet att höja skatten ville tal. ej yttra sig förr än längre fram, då detta behof framträdt tydligare. Hvad anginge den fruktan en tal. uttryckt, att näringen skulle genom bränningens utöfvande under sommarmånaderna komma att dragas från landsbygden, så trodde tal. det vara bäst om näringsidkaren finge sköta sig såsom han bäst gitte, och någon anledning finnes alldeles icke att, synnerhet efter den stora reform som nyligen senomförts, uppställa. några skrankor mellan andsbygdens och städernas invånare. Tal. var illfredställd af regeringens förslag rörande dravback, då produktionen af bränvin stigit så ofant ligt som den gjort vore det nödvändigt att utvägen att exportera funnes öppen samt att exportörerna måtte vara lika oförhindrade dertill som deras konkurrenter. Tal. kunde ej omfatta föregående tal:s yrkande att skatten skulle sjas med 5 öre för tillverkningen under somnarmånaderna; det vore kanske just i allmänret ingen stor fördel att bränna under dessa nånader, men konjunkturen kunde möjligen bli sådan att fördelar vunnes och då borde ej några rinder vara lagda i vägen för näringens utöfrande. På tillverkningsbeloppet pr dag borde j något band läggas och minimibeloppet skulle al. helst se nedsatt till 100 kannor. Frih. prengtporten yttrade, att vid stiftanlet af ekonomiska lagar borde tillses huruvida le äro nödvändiga; men tal. ansåg att vårt ordbruks ställning vore sådan, att man ej borde örhasta sig med allt för genomgripande föränringar. Man kände nu icke hvilken ställning len nya representationen komme att intaga till jenna fråga och man borde ej inlocka personer stora. företag, hvilkas blifvande stabilitet ej unde på något sätt beräknas, I afseende pi idsbestämmelsen, och maximum af tillverkning

15 januari 1866, sida 3

Thumbnail