Aftonbladet – 15 januari 1866, sida 1

folk. Dagligt Allehanda är icke tillfreds med konstitutionsutskottets beslut rörande riksdagsfullmäktigen Björkmans anmärkning mot frih. Gripenstedt. Man kan ingalunda förtänka tidningen för det. Då man så braskande och med sådan tvärsäkerhet förklarat afslutandet af de franska traktaterna och deras trädande i kraft innan ständerna blifvit hörda såsom ett grundlagsbrott, så måste det naturligtvis kännas påkostande att finna konstitutionsutskottet utan votering afslå den i samma syftning framställda anmärkningen. Det ligger häri en betänklig antydan, att den sista ståndsriksdagen? irke är sinnad att göra sig till redskap i några protektionisters hand eller att låta nn handtlangare förestafva sig sina beslut. Föga mindre angenämt lärer det vara för riksdagsfullmäktigen Björkman att finne sin beredvillighet att bära fram denna anmärkning, icke blott röna så ringa framgång vid riksdagen, utan än yiterligare blifva föremål för ett skarpt ogillande från hans hemort. Så t. ex. hafva medlemmarne af Sköfde och Tumbergs socknars kommunalstyrelse funnit sig böra för egen del och för ortens invånare genom en skrifvelse underrätta Björkman, att de på det högsta ogilla hans fillgörande i detta afseende, ?så mycket hellre — heter det i denna skrifvelse — ?som hr finansministerns förslag och bidragande åtgärder för vinnande af en större frihet i näringarne och tullagstiftning icke ållenast redån beredt, utan fortfärande bereda stora fördelar åt landtbrukaren, derigenom att hvar och en får obehindradt, på lagligt sätt, försörja sig i hvilket yrka som helst, och kan erhålla sina huskållsförnödenheter för bättre pris och på närmare håll än i fordma tider, hvarförutan genom den ökade täflan att nu lemna bättre landtmannaprodukter än fordom en god början inträffat till en icke obetydlig export af dylika varor, så att jordbrukaren nu erhåller för desamma, isynnerhet ladugårdsprodukter, högre priser än som förut varit förhållandet, hvarföre vi snärare böra täåcksamt erkänna hr finansministerns sträfvande för nationens bästa, än klandra desamma.?