Aftonbladet – 13 januari 1866, sida 3

ver den enskilda associationens verksamhe i Holland för denna fråga. Det stod icke just så särdeles väl till me den första undervisningen i Holland i slu tet af 1700-talet. Det fanns knappast nå gon skola der för fattigmans barn den tiden utom sådana skolor som stodo i förbindelse med någon viss sekt. Der fanns sålunde protestantiska skolor i förbindelse? med pro testantiska kyrkor, men inga katolska, D: protestantiska skolorna stodo åter under in: spektion af church deacons?. Men dessr ombyttes ständigt och hade inga bestämde grundsatser i fråga om skolledning. De fanns inga seminarier. Skolmästarne vorc okunniga, undervisningen eländig. Då uppträdde 1784 en mennonitisk pres i Nord-Holland, John Nieuvenhuysen, och stiftade i förening med nägra vänner säll. skapet ?Tot nut vant algemeen?. Det gjorde till sin första uppgift att skeffa folket goda böcker i alla vigtiga ämnen. 1 detta lyckades det så väl, att efter två eller tre år den af sällskapet utgifoa kalendern eller almanackan helt och hållet undanträngde den gamla allmänva dåliga almanackan. Dess andra uppgift var att åstadkomma mönsterskolor och allmänna skolor med boksamlingar till begagnande för arbetsfolk som genomgått skolan. Dess tredje uppgift var att anställa undersökningar rörande de rätta grui:dsatserna för barns fysiska och sedliga uppfostran samt rörande skolmetodernas edan 1809 räknade sällskapet 7000 1ledamöter. Det bildade afdelvingar på alla punkter inom landet der det hade ledamöter och dessa afdelniogar anförtroddes ledningen och inspektionen öfver sällskapets skolor. Regeringen antog småningom dess planer: Sålunda forberedde det Hollands allmänna folkskölelag af 1806. År 1857 hade sällskapet stiftat fem skollärareseminarier, öfver 100 diverse slags folkskolor, 50 sån skolor, 12 gymnastikskolor, 20 teckningsskolor, 250 boksamlingar för menige man, 19 inrättningar för offentliga föreläsningar, 118 sparbanker, sparkassor, lånebanker, sjukbjelpsfonder o. 8. v. Enligt sällskapets ärsberättelse af 1860— 61, räknade :det då 310. departemenier, hvart och ett med sin sekreterare, varande dessa afdelningar bildade den ena efter den andra alltifrån ofyannämnda år och fyra deribland 1861. Man finner deraf att sällskapet fortlefver, och att detsamma ej blott var ett uttryck af ett. visst kortare tidsskiftes öfvergående entusiasm. Det räknade 13.903 ledamöter, hvar och en betalande två floriner i årlig afgift. Dess inkomst för året var 60,454 floriner. Det stod medelst utbyte af skrifter i förbindelse med sällskaper af likartad syftning i Schweitz, i Belgien o. s. v. Det utgaf en vacker samling dels allmänvyttiga skrifter, deribland en i 14.000 exemplar samt den yperhga Volks-almanack, dels undervisningsböcker och undervisningsmateriel, anordnade s. k. folkföreläsningar inom 35 departementer inom landet om sådana ämnen som t. ex. PNederländerna 1672, ?om blodomloppet och diäten (— spijsvertering?) 0. 8. v.— utdelade belöningar åt författare af allmännyttiga skrifter; belöningar för skolläraretjenst 0. 8. v. Nämnde år voro deaf sällskapet upprättade folkboksamlingarne 284; öckningskaorna 23; sångskolorna 37; sparbankerna 109; sparkassorna 20; hjelpoch lånebankerna 10: sjulrjelpsfonderna 32: arbetsskolorna för flickor 43; skolorna för förberedande undervisning (bewaarschool? — småbarnsskolor) 26 (med 2499 barn och 80 lärare, med en årlig undervisningstid af minst 46 veckor och omsting 35 timmar i veckan); för lägre underisning 15 (med 1670 barn och 37 lärare amt ungefär enahanda årliga och dagliga indervisningstid som de förra); afton ich söndagsskolor (?herhaling-onderwijs) 58 med 3337 lärjungar och 132. lärare, med b till 10 timmars undervisniug. i veckan under ett större eller mindre antal veckor om året); seminarier 2; för gymnastik 12 ). 8. v. Man ihågkomme att detta är ett land, som har. ett mindre antal in: rånare än BSverge och som dessutom ar en mängd offentliga, af staten eller de nskilde stiftade och underhållna skolor emte ändra inrättningar för ofvan uppräknade ändamål; samt vidare, att största deen af de här uppräknade skolorna och inättningarne underhällas af sällskapets lelamöter oberoende af den årliga ledamotsaf: iften till sällskapet. Sällskapets ärliga inkomst af omkring 60 000 floriner använles nemligen till. uppköp. och utgifvande f böcker — denna sistnämnda utgiftepost år ensamt till 20,000 flöriner, — till hoiorarier och salarier ät sekreteteråre, penioner, gratifikationer, hedersbelöningar, mkostoader för möten, Komiterades reseostnader, korrespondens, underhåll af 1oal, boklåda, tryckvingskostnader för adres. er, cirkulärer o. 8. v. Holland är rikt: skall man säga. Ja, det!; r rikt. Men det är någonting annat och ågonting ännu vigtigare också: det är enigt nom siy, — det har ett starkt utbildadt na ; ionalmedvetande, — det väntar icke. på l. taten, på regeringen, på presterna, — det ör sjelft hvad som för de mindre Sk ottade klassernas väl är vigtigt och nödändigt; det har ingen sfälskyrke men det l. jar en praktiskt verksam religion, som slår t i endrägtig verksamhet för allmänt väl, ör allmän uppföstran, för allmän upplysing och för allmän hjelp. ?PFat de kraeht onzer Vaderen was, zi en läve het, ook op t gebied onzer stichting, de use van allen: Een-dragt maakt magt?. — Hvad fom vår våra fäders kraft, vare ch blifve det, äfven inom vårt sällskap, llas lösen: endrägt gör styrka.) Så sluar årsberättelsen och Hollands hela histoia är ett uttryck af den läran. Vi svenskar, vi äro ett jemförelsevis fatgt folk. Men — behöfva vi väl vara så ka, för att vara endrägtiga inom oss, för tt känna oss alla ega. inbördes ansyariget, för att oberoende af yrken och stånd ch klasser o. s. v. först och främst vilja årt eget väl såsom vation? Rikedom må ara bra till mycket och mycket må deri-! ES ER tt er hm hg ve a ER ——