Aftonbladet – 11 januari 1866, sida 2

Berlin-tidvingen Volks-Zeitung har åt reformen i Sverge egnat artiklar, som betraktat dess betydelse dels ur synpunkten af det inre framåtskridande i alla riktniogar, som efter denna reform kan väntas, dels med hänsecnde till den skandinaviska frågan, som Volks-Zeitung anser härigenom vara: bragt närmare sin dösning. ?Först och främst, yttrar detta dagblad, är det af högsta vigt att iakttaga, huru en på ståndsgrundvalen byggd föråldrad författfattning öfverlefver sig sjelf och huru dess uppbärare och representanter, drifna af tidens förändrade b:hof, sjelfva komma till det beslut att bekrätta en ny författning, som motsvarar det närvarandes lifsförhållanden och vår tids rättsbegrepp. Men till grund för hela rörelsen ligger äfven ettandra motiv af längre gående följder, som kan för Europas Nord blifva af högre betydelse. Ty med denna reform af den svenska författningen inträder den ofta omtalade planen till ett förenadt Skandiuavien i leden af möjliga händelser. Afven om det är onekligt, att Sverge hade inre bevekelsegrunder att undanrödja en utlefvad författningsform och närma sig det moderna statslitvet, så är det likväl omisskännligt, att det andra: motivet hade såväl vid planens uppgörande som vid dess utförande en ganska väsentlig andel ireformen. Vi hafva grund att antaga, att det rena reformbehof. vet var hos svenska folket driffjedern till den energi, hvarmed det genomförde denna omgestaltning; men vi tro också att den högre utsigten till ett skandinaviskt rike var hos konungen och de högre stånden anledvingen till det stora reformförsöket och det väsentligaste momentet vid dess genomförande.? Tidningen forifar: Likasom andra stater, der den. dynastiska vidskepelsen. blifvit utplånad genom ombyte af regenthus, egde Sverge det medvetande, att statens rätt och makt ha sina rötter i folkets lif och väsen. I Sverge herrskar icke den: mörka .menniskoafguderiets lära, att folken skapats af Gud endast för att blifva regerade af furstar. Der gäller kronan för att vara uppbäraren och beskyddaren af statsrätten och statsmakten, som hafva sin grund i statsoch folklifvet. Konungadömet i Sverge var således inskränkt. till det befogenhetsområde; som en författning utstakat —-en författning, som af landets representanter med vaksammaste allvar beskyddades mot möjliga ingrepp.? Efter dessa reflexioner öfvergår VolksZeitung till en skildring af vårt gamla riksdagsväsen, hvilken skildring dock lider af väsentliga fel, samt redogör derefter 1 korthet för vår nya riksdagsordning, som den jemför med Belgiens och bvari den finner alla garantier för ett sundt politiskt lif. Särskildt framhåller. dena preussiska tidningen de företräden den svenska folkrepresentationen har framför den preussiska derutinnan att den förra, utan att behöfva vänta på en ivkallelse, skall årligen sammanträda och, utan att befara en upplösning eller hemförlofning, kan under fyra månader om året sköta sina åligganden, äfvensom der utinnan, att folkets sjelfbeskattningsrätt genom sina representanter är så fast grundad och klart formulerad; att den är höjd öfver alla invändningar och tvifvel, —— mm m—— K rs