Aftonbladet – 10 januari 1866, sida 1

lefvat trettio eller -fyratio år i denna ond: verld och slagit sig på affärer, lära sig på gon gång att utöfva den. Qvinnor behöfva e vänta så länge; den är hos de flesta af.den en medfödd instinkt, icke en konst. Dei går till på följande sätt: man misstänke något, men vet det ej; man furtaginågo sum vet reda derpå och man talar med ho rom som om man redan visste alltsammar:s Då, om han icke är dessmera på sin vakt Aoper han fram hvad man ville veta. ?Mrs Mayfield gick rakt på Hathorn mec det naturlgaste utseende af en nyss påkom men vrede och sade till honom: Ea vac ker narr hår du just velat göra mig till som påstått, att din Robert tänkte på mig när han är kär öfver öronen i den de Rachell1 sSeså!X utropade farmern, har nu det dumbommen gått och talat om det för di; med !4 Det är då sannt, således ?4 utropade der sköna skarpt. Mr Hathorn insåg sin dumhet för sen och :försökte att hjelpa upp saken. Nej han är visst inte kär öfver öronen; de är bara prat och dumheter, det går snar öfver; håll du bara ihop med mig, si skola vi snart -bringa den slyngeln til förnuft. : Skall jag hålla ihop med dig, för at tvingadin sön på mig! skrek Rose nn ur sintig. Hvad bryr jag mig om hvarker dia son eller dig? — Låt honomgifia sig med sin Rachel! -den åsnan får väl se, on de tillgjorda helgonen äro bättre än de frit och öppenhjertig.. — ha ha hal Rose I utropade -Haihorn, lifvad af et plötsligt hopp; Com du vet någonting on henne, så säg mig det och jag skall tal om det för Roberke