Aftonbladet – 9 januari 1866, sida 4

Iskrifvas i ett — af L. v. K. Vid dåligt :humör gick jag bort på middag; däligt der2 I före att jag ej trodde mig om att vara heflderlig karl h. e göra heder? för mig. Sat Sapieoti? gnolade jag för mig sjelt; I— — nog af, jag gick med gloria från NPmiddagsvandringen?. Jag umgås inte i det huset, svarade en gäng en student kandidat, då han tillfrågades något om huset Habsburg — så fär jag också bekänna om slottet. Kanske m icke vet att det finns ett sloit i Upsala — det, om hvilket salig Palmblad så skönt och sanrt uttrycker sig: Slottet, på en höjd, är ep ganska stor byggnad?, Jo derresiderar vär präktiga landshöfding — som tvärt emot alla gamla Fockska, K emerska fasoner hade emottagning på aftonen och ej såsom förr : var vanligt kl. 9 tf. m. Man tick sålunda ej tillfälle att beundra alla dessa Pstater och corpser, som det med officiel stil skrifves, dessa vajande plymer, klingande sporrar, slamrande värjor och sab ar, hvars respek Itive egare med stort besvär ?streta i den I branta backen?. Min lyriska? uniform hade icke nöjet att få glänsa i den festligt lysande I våningen, men ?man kan tänka sig hur det var?, se studenten till professorn, då han Jinte hade reda på sig. — Och så gick nyJårsdagen sin väg och man kan redan börja Itela om i år utan att behöfva säga miste; It ex. jag har inte sofvit så lugnt i år förr? kan man ropa den 2 Januari utan att narI ras, äfven om man icke fått sluta siva ögon mer än några minuter. Och det vardt afton den första dagen?, -— Nyårsdagen — — nylårsdag... och jag har ju icke helsat er Stockholmare med det der ?detsamma? som ligger här på tungan de här dagarne! Det är bara tillföljd af den starka frukosten! Således: Godt nytt år, medborgare i vår sköna hufvudstad?. — Ni vill ha universitet, och det undrar jag inte på, ty det (jag höll så när på att säga) behöfver ni! Säg bara ifrån när ni vill ta emot oss, och vi komma med vårt vetande inpackadt i lårar och kapp säckar. Strunt i ?Carolina redivia?, det blir vi nog af med till någon sockerbrukspatron. Jag ville just se en hög skorsten i ena ändan på denna byggnad; jag ville också gerna vara med och 8e. på pätrönerias länga näsa! Se hur de vandra fråt sockerbruket ned till bomullsspinneriet?, —ni. vet, — der de fly: gande varelserna, -hvaltisken och Marklins samlingar nu äro att:skåda: — Stora -Gustevianum naturligtvis, der som sängen klin gat så mänga tusen gånger, der Geijer oeh Atterbom setat.och de unga 2med purprad mun druckit nektar? ur vetaäödets pokal! Nej nu tåras mina ögon, ni få ej göra något spinnhus af denva Klässicitetens fatäbur ! Apage! du tempelskändare, som ämnar plundra oss på...... Nej, vi komma, men vänta blotty det är ingen somvill ?bjuda något? för-våra celebra hus förr än jernvägen är i ordning; då blir marknaden flau, priserna in loco stiga, guldagiot böjes, och vi — vi rusa af med snälliagsfart. till er och yänner på stranden, som. vifta med. handen? — jå, det känner liter hvar tillden historie. -— Ni vill ha jernväg, och det. undrar jag inte på, ty det (jag höll så när på av säga) behöfver ni! Men tela dål. icke med oss, ty vi ha bråkat så länge ochi äro. inte längre komna. för det: --Vi kanske : äro dock de, som mest behötva den. Känner ni Ahlquist -— vär beskedlige Ahlquist, galanterilatdla. en? Nej? — Känner ni in:e honom? Täovk er, om jernvägen hade l varit 1. orduiog, hur man. hade.skenat af till er-oeh köpt--sina juklappar för: 75 procent billigare: pris; fått sin frukost åoperakaltaren, sin middag på Rydberg, och klockan 5 på ) aftonen setat 1 sin lugua kemmare med , medvetandet. att vara, 100 procent rikare. —, Det är en aritmetisk gåta att lösa. för blif. i EfE EE KRITIN i WWF vande professorn i matesen vid Stockholms blifvande universitet. Apropos det! sä undrar jag inte på att professor Mölmsten blef rasande, när stadsfullmäktige bad hogom vänta med de 30.000, tills man fått se hvad ! allmänheten vitle ge. Cest comme chez ! nous! — Våra riksdagsmän, både ordinarie : och extra-ordinurie, ha gjort ewvt besök i stu, den under jul, och professor Ribbing pas; sade på att säga några vackra ord vid stads. t fullmaktiges sammankomst, och mannen il: med det: ridderliga valspråket: 2Sapienter j honestum? (på svenska: ?Man måste vara vis-tör att vara hederlig karl) har också , kastat sin skugga öfver vårt satihälle —Jja ll vi ha haft solsken hvarenda dag! Hany en ! af de fem — ja jag mevar inte Henschen! : Ni känner alia sagan om: ?huru af en Fjäder blef sju höns?. Meranämnde ?quiutumi vir? häller just på. att beräita den för oss ) i sin tidning i form af ?väådeldsillumination, 1 konvulsioner, -helvetisk-spott m. mi. Jag c behöfver ej upprepa historien om marschal1 lerna, som stödo utanför br Sundvallssons ; hus vid -reformitröjden, hur lågorna stegol) upp mot takåsen, böllo på att. tända eld pålr huset, skrämma förståudet af den förstfödde : m. m: Han har klägat enskildt och offenta ligt, och -malicen vill veta att rektorn prot. !X Spongberg titulerat hönom på — grekiska, ; men så att utgången var gifven! — Nej, nu , t bh b t b g rr F Ö är papperet slut, uch dertör farväl tills härnäst. Nu går jag in i andra kammaren. ty jag har mina:800 — sidor i Kuuts ?Kriuk der reiben Vernunft? at studera! Rättegångsoch Polissaker.