Aftonbladet – 8 januari 1866, sida 2

sigtighet för öfrigt föll ned, allt nog, skottet brann af, träffade hans älskarinnas ena kind och gick ut genom den andra. Att en ögonblicklig död följde, antaga vi, ehuru vi äro i sakuad af bestämda underrättelser derom. — Ett hemlighetsfullt mord. Dansk Rigstidende berätta:: under ledning af en högre embetsman ha omfattande gräfningar företagiw i närheten af Eremitagen, hvartill anledningen är följande: En mycket gammal, i London bosatt, engelsman, som deltog i angreppet mot Kjöbenhavn-: 1807, har på dödsbädden bekänt en svår förbrytelse, som han anförda år begick vid ofvannämnda danska jagtslott. Han hade fattat starkt agg till en högtstående engelsk officer, som var känd för att illa behandla sina umnderordnade; han passade på honom vid Eremitagen, ötverföll och mördade honom, och begrof liket under: en ek, 300 alnar trån slottet. Ännu vid 90 års ålder erinrade han sig traktens utseende så noga, att han med full bestämdhet kunde uppgifva ekens lats för den prest, som motiog hans beännelse. Saken är meddelad danska regeringen, som låtit företaga gräfningar, hvilka emellertid ej ännu Iedt till något resultat. ——L — Egendomligt sjelfmord. Ett af hjonen å tvångsa betsanstaltenvid Horsens i Jyland har enligt danska blad, aflifvat sig sjelf genom att på japanskt vis sprätta upp magen med en kunif. — Tulluppbörden, som under år 1865 blifvit till statskontoret levererad, har utgjort: Tullmedel.z..... .. ..10,387,641: 96. Båkmedel ....... 676,706: 10. År 1864 uppgick motsvarande leverering af: Tullmedel till . 9,857,837: 87. Båkmedel .... .. 548,153: 76. Vid jemförelse af resultaten för dessa tvänne år visar sig således under år 1865 en tillökning i Tullmedel af. 529,804: 9. Båkmedel ... 128,552: 34. Med anledning af dessa siffror yttrar Posttidningen för sistl. fredag: Detta förhållande kan omöjligen frånkännag stor betydelse. Enhvar, som redligt söker fakta till stöd för sina åsigter, har här ojäfaktig vederläggning af det påstående, med hvilket motständarne af franska handelsoch sjöfartstraktaterna isynnerhet sökte uppväcka storm, nemligen att. statsverkets inkomster af tullbevillningen skulle så betydligt minskas, atten ng aa brett bevilloingen deraf blefve en oundviklig nödvändighet. Nu kan ett dylikt påstående ej längre fortsättas. Traktatens motståndare hafva också redam slagit in på en annan väg och i den stigande tulluppbörden funnit ett nytt spöke, med hvilket allmänheten skulle förskräckas, spöket af en stegrad import af lyxoch öfverflödsvaror, som undergräfde nationens ekonomiska bestånd. Faran af ökad beskattning på debetsedeln har således lemnat rum för den fara en lindring i tullbeskattningen skulle medföra; eller att folket hängåfve sig åt ett öfverdådigt lefnadssätt. Men har verkligen svenska folket under det nyss förflutoa året, då allmänt klagats öfver penningebrist, icke snarare inskränkt än ökat sina öfverflödiga utgifter? Vi ställa denna fråga till enhvar, som har öppna ögon för det verkliga förhållandet inom sin ort och bland sin omgifning, och som ärligt söker sanningen. Till den ökade tullinkomsten, under det tullafgifterna genom franska traktaten blifvit nedsatte, tro vi oss på goda grunder tinna ett helt annat skäl, om Hvilket protektionisterna dock icke vilja höra talas; och detta skäl är likväl bestyrkt aflåvg errarenhiet både i vårt land och öfverallt annorstädes. Det är, att den olofliga varuinförseln minskas i samma mån tullafgifterna bli billiga och upphöra att innefatta lockelse till oredlighet. Ingen tullbevakning, huru stark, huru vaksam den än må vara, förmår att förekomma oloflig införsel, då dfverdrifna tullsatser egga till öfverträdelse. Aktgifver man bärpå skall man lätt finna förklaradt, hvarföre tull-ipnkomsten kan hafva stigit, utan att landets förbrukniog af importerade varor i verkligheten ökats. Den högst betydliga stegringen af båkmedlen ådagalägger en tillväxt i sjöfarten, som omöjligen kan förklaras annorledes än genom inflytandet af franska sjöfartstraktaten och genom väsentligen ökad export: ——— — Praktisk skandinavism. Det ef statsrevisor Hasle å danska riksdagen väckta förslag om förbud möt öfversättning af svensk skrift m. m. har tillstyrkts af ländsthingets utekott, som derjemte begagnat tillfället att föreslå en omfattande revision at eftertryckslages. De S i utskottets förslag, som angå svenska-skriiter, äro af följande lydelsc: 7. Uanseet Bestemmelsen i Lov af 29de December 1857 5, skal, under Forudsetning af Gjensidighed, den, dsr 1 Sverig udgiver et svensk Skrift, have samme Vern mod Oversettelser her i Riget som mod Eg dog under de i S8 og I fastsatte neermere Betingelser. 8. Den svenske Forfatter, der vil gjöre denne Ret til at forbyde Oversettelser gjaeldende, skal 1) paa Titelbladet tilkjendegive, att han agter at udgive en Oversettelse ; 2) inden 3 Maaneder fra Skriftets Udgivelse indlevere et Exemplar af Skriftet til det kongelige Bibliothek i Kjöbenhavn, hvorfor Tilstaaelse meddeles uden Betaling : 3) drage Omsorg for, at Oversettelsen begynder at udkomme her i Riget inden 9 Maaneder fra den Dag, då Skriftet blev indleveret til det kongelige Bibliotek; og 4) endelig paasee, at Overszettelsen fuldstendig er udkommen inden 2 Aar fra samme skrift at regne. Bestaaer Verket af flere Dele, gjelder Fristen for hver Deel iser. TT ad HH anctn 4ilAramatigla ÅA kat dar frn