Aftonbladet – 3 januari 1866, sida 3

yrödet håller omkring 5 procent tin, medan det tarkaste kinesiska te blott häller 32 och de svarare sorterna blott en half procent. — Nyligen har san äfven i vestra Atrika funnit omkring 2 pro. ent tein i den såkallade Kolanöten, hvilken 88. lan urminnes tider användts af invånarne i växt. rten, såsom ett helsosamt och stärkande medel, Bildbart svafvel. Af DIETZENBACHER, (Polytechnisches Centralblatt. 1865.) År 1863 upptäckte Dieizenbacher att en högst inga tillsats jod, till smält svafvel, meddelar svafiet egenskapen att länge: förblifva plastiskt. Nyhgen har han funnit aw tskilliga organiska ämnen, såsom kamfert, terpentinolja, paraflin, naftalin, kreosot, äga samma verkan på svafvel. Om 4 till 6 skålpund svafvel smältas och blandas med 1 korn af något af dessa ämnen, samt sedan gjut.s tunnt på en skifva af glas eller porslin, så fås en svart och spänstig men bildbar deg, som ganska långsamt öfvergår till svaflets vanliga hårdnet. De vid dessa behandlingar nödiga värmegraderna bero på tillsatsernas art; för kamfert erfordras 230 C.; för naftalin och terpentin. olja måste upphettningen stegras betydligt mera. förmodan att-de organiska tillsatsernas :kolhalt spelar hutvudrollen vid svaflets förändring, försökte Dietzenbacher att tillsätta kimrök; sockerkol och träkol, och fann att 1 korn kol, blandadt med 1 skålpund smält svafvel, som vidare upphettas till 270? C. åstadkommer detsamma som de förutnämda ämnena; men med dessa tillsatser återtager svaflet icke under hårdnandet sin gula färg, utan blir blätt, blåsvart eller svart; sjelfva afkylningen går äfven langsammare. Plastiskt virke. Wochenschrift des nieder-österreichischen Gewerbevereins, 1865. Utspädd chlorvätesyra drifs igenom det af. huggna men ännu oafbarkade trädets stam, med omkring två atmosferers tryck; syran pressas in genom den ena ändan och utflyter genom den andra. Impregneringen måste fortsättas olika lävge, i mån af olika tridslag. Derefter drifa rent vatten igenom stammen, tills syran är åter aflägsnad. Öm man sedan, medan wäfibrerna ännu äro våta, anbringar ett tryck på virket, låter det sammanpressa sig ända till tiondedelen af sitt förra omfång; fibrerna kunna härvid bringas intill hvarandra, utan att brytas eller afslitas; och när de hunnit torka, v.sa de ingen sträfvan att åter åtskiljas. Torkningenpåskyndas medelst fenompressnin af luit om 38 C. värma; fuktigheten bortskaffas på detta vis sanska hastigt; och då virkets sammandragning är likformig öfverallt, uppkomma inga sprickor: Virke, på detta sätt behandladt; men icke sammanpressadt, låter med lätthet skära. sig och assar förträffligt till bildhuggeri. Man kan meÅelst;genomdrifning af färglösningar gilva det annan färg än dess ursprungliga. Dritver man vattenglaslösning, eller nyss fälld kiselsyra, deris genom, så blir det mycket fast och varaktigt och nästan oförbrännligt. Nytt sätt att utveckla syrgas. Af Tu. FLEIsCHMANN: Till detta nya sätt att framställa syrgas, föranleddes uppfinnaren genom den iakuagelsen, att en köncentrerad lösning af chlorkalk, som blanaas med ett spån af nyss beredd och ännu fuktig köbolsuperoxid, fullständigt förvandlas till ehlorcaleium och syrgas, vid lindrig uppvärmning. S Chlorkalklösningen måste vara koncentrerad, men ändå fullkomligt klar, och icke mjölklik eller sådan som man erhåller när chiorkalk först blandas med vatten. Man förskafiar sig en sådan lösning genom att blanda blott en del af den till lösningen bestämda chlorkalken med vatten, lemna denna blandning i slutet kärl att klarna, och afbälla det klara på en ny delaf chlorkalken; den sålunda erhållna klara lösninsen slås på en ny portuon chlorkalk, 0. 8. Vv. — an får på detta vis, utan särdeles uppoffring af chlorkalk, en lösning, som lemnar 25 till gånger lösningens volym syrgas. -Koboltsuperoxidenbehötver man ej bereda särekildt; man kan i stället slå nägra droppar lös ning af ett koboltsalt till chlorkalklösningen, i hvilken genast bildar sig en motsvarande mangd koboltsuperozxid. Åtgängen af koboltsuperoxid är of obetydlig; v2 till 4w proc. förslår; ty koboltsoxidens verkan liknar den, som qväioxidgasen utötvar vid svafvelsyretillverkning. Fördelarne af detta syrgasutvecklingssätt äro hufvudsakligen följande: 1) Gasutvecklingen är högst regelbunden och lätt ätt leda. Så snart man uppvärmt den med kobaltsuperoxiden blandade chlorkalklösningen till. 70 å 80 Ci, behöfver uppvärmningen icke underhållas vidare; utvecklingen fortgår sedan af sig sjelf i en jemn gasström, under en lätt uppbrusning af vätskans yta. 2) Chlorkalkens hela syremängd afsöndras; i stället för att man blott erhaller en. del af det öfverskjutande syret ur glödgande brunsten. Chlorkalkens högre pris uppväges fallkomhgt genom den större produkten. NI jemförelse med. syrgasutveckling ur chlorsyradt ali, med eller utan tillsats af brunsten, är det nya sättet så mycket billigare, som kalken kostar mindre än kalit. 4) I stort kan en ångpanna kagagnas till utvecklingen ; man har dervid tillfälle att framställa gasen under högre tryck, och omedelbart användbar såsom bläster. Fönster i fotografiska laboratorier. (Dinglers Journal. 1865). I stället för gult glas till fönster i fotografens laboratorium, kan man ötverstryka hvitt tonster. glas med-en lösning af kromsyradt kali, blandad med gelatin. Solstrålarne genomtränga depna anstrykning med lika liten kemisk verkan; som när 1 de mi gult glas. På samma sått kan man I göra hvita glasflaskor. hvari: fotografiska ämnen förvaras, ogenomträngliga for solens kemiska strålar..Sol-trålarne ega .deremot, på sjellva den kromblandade gelatinen, en för fotograferna vi bekant verkan, -nemligen den att göra gelatinen ogenomtränglig.för vatten och sålunda förvandla den till ett slags fernissa. Vill man ej bestryka I sjelfva rutorna i laboratoriets fönster på ofvanl nämnda sätt, så kan anstrykningen anbringas p genomskinligt pappes eller genomskinlig rullgars I dmsväf, som utspännes i ep ram. En måhända ännu lämpligare fönsterapparat för ett fotografiskt laboratormam har redan någon tid varit-med framgång begagnad i Alberts I atelier i Berlin; uppfinningen deralt tillhör Ober:Å netter. — Man utspänner. tunnt hvitt papper i I en. till fönsteröppningen passande ram,-och öfverstryker det -med en gp af svafvelsyradt kinin(kinasalt) blandad med en lösning af dextringummi. Denna anstrykning gör papperet ännu mera genomskinligt än förut; ocl förändrar ej dess färg; men i trots af. den hvita färgen, trän; ej några för foto afi hinderliga kemiska strålar igenom en sådan skärm, .och fotografen. här följaktligen tillfälle. att i ett på dett sätt upplyst laboratorium bedöma icke blott teckning och an ing hos-sina fotogrammer, utan äfven att ; berräkta deras färgton, utan minsta inblandning .1i denna af något färgadt ljus. ; --Ornamenternas grammatik. I Ett verk i detta ämne har nyligen utkommit med engelsk text hos Day Icn i Landon och I med tysk hög Ludwig Der cke i Leipzig. Den ön upplagan kostar 35 Thaler och har följande titel: Grammatik der Ornamente, von Owen illustrirt mit Mustern von verschrederd AA rn