Aftonbladet – 3 januari 1866, sida 3

ESS ON allmänhetens bästa. Pl, jordbrukare. TEKNISE TIDNING. Inhehåll: Mjölkbushållning i stort. — Laggkärls renivg — Förbättring vid garfning. — Taktegels glasering. — Härdvinz af gjutjern. — Friktions minskning. — Nya tillgångar på tein. — Bildbart svafvel. — Piastiskt virke. — Nytt sätt att utveckla syrgas. — Fönster i fotografiska laboratorier. — Omrnamenter nas grammatik. Mjölkhoshållning 1 stort. (Af AnTtOnINPRANDEL, i Miinchen.) Författaren åsyftar aflägenande af vatten uri mjölken, dels för att göra henne lättare transpor. I. abel. dels för att påskynda afsöndringen af srädde och vid smörberedning. Han har i denna fsigt försökt de länge bekanta medlen, nemligen att afdunsta mjölken vid lindrig värme, äfvensöm i lufttomt rum utan värmerörhöjning, men funnit att detta väl går an i smått, men i alla fall ej kan drifvas längre än tills mjölken får stadga af tjock: grädde. -Drifs koncentrationen vi: dare, så får injölken osmak, eller förlorar åtminstone : sin. ursprungliga friskhet och angenäma smak. Han fann slutligen att ändamålet kan vinnas med tillhjelp af centrifogalmaskin . för-hura stör mjölkhusl ning som helst; detta hjelpmedel har åtminstone visat sig fullkomligen ändamålsenligt för en mjölkprodnktion om 300 maars (122 kannor) dagligen. Isynnerhet kan rädde på detta vis afsöndras genast, ur alldees färsk mjölk; hvarvid mjölkbunkar och mjölkkammare blifva fullkomligt öfverflödiga för AN afsöndringen, och såväl grädden som den sålunda afskummade mjölken skyddas mot inverkan af källarläft och dermed följande osmak; Den härtill. nödiga centrifugalmaskinen -kostar omkring 126 floriner (190 rår rmt),;och kan med en fjerdedels hästkraft hållas i nödigt omlopp. d. v. 8. 400 hvarf i minuten; den lemnar då. på 18 minuter, 70.å 72 proc. af den mängd grädde, som mjölken annars hinner afsätta först efter flera dygn. :Grädden bar vid lägre värmegrad samma stadga som löst smör, och rinner icke ut ur ett uppnedvändt kärl. Den har en utomordentligt ren och fin smak, sannolikt härrörande från den ringa inverkan luften hunnit utöfva gp mjölken; den håller sig bättre än vanlig grgd; je, ochintager blott hälften:så stort rum. å5daå 10 minuter fås deraf ett förträffligt smör. Då den återstående mjölken är alldeles färsk, låter den med. förmån använda sig till hushållet och till hvad kärnmjölk annars begagnas. -. I Newyork föres koncentrerad mjölk dagligen till torgs och har stark. efterfrågan: Författaren erbjuder sig för öfrigt att meddela vidare upplysningar i ämnet, åt dem som i sådant afseende vilja vända s:g till honom. Reningaflaggkärl, från mögel och unten lukt. Af Lrxtort, maire i Coligny. (Annales du Genie civil. 1865:) Från en liten ångpannasläppes ångaom ett par atmosferers tryck in genom 5 rundet och ut enom tapphålet, ett par minuter; hvarefter tapp. hålet tillslutes, så att kärlets insida underkastas fulla ångtrycket, fem fill sex minuter; slutligen öppnas tapphålet åter, och ångan lemnasg frihet att på nytt Ponge gg kärlet, tills den utkommande ångan icke röjer någon vidrig lukt. Sedan ingjutes i kärlet 6 till 8 kannor rent friskt vatten och i kärlet insläppes genom sprundet en jernkedja, hvars ena ända är fästad i en till sprundet passande tapp; hvarefter kärlet, med det deri befintliga vatten och kedjan, omrullas nägra gånger. Denna sköljning upprepas, tills det åter utsläppta vattnet icke röjer någon bismak. Kärlet är då säkert rensadt. Förbättring vid garfalng af sålläder. (Dinglers Journal 1865) Vanligen förberedas de till sålläder bestämda rå hudarne genom rm d. v. 8. genom en ytlig förruttnelse, hvarme åsyftas hårets lnssnande ; men. oaktadt det etter denna behandling sitter mindre fast än förut, fordras likväl en viss krattansträngning med den slöa knifven, för att skrapa bort det. Såväl genom rötan somgenomden våldsamma skafningen, beröfvas emellertid huden en viss mängd af det i densamma befintliga limämnet och hon förlorar dervid i styrkå men isynnerhet i vigt. Detta.inträffar äfven när svettningen: ej lemnas tillfälle att ötverskrida hvad som erfordras till hårets lossande; men-ganska lätt öfverskrides denna gräns, och då skadas lädret naturligtvis mera. ör att undvika dessa olägenheter har nyligen uttänkts: en helt annan förberedelse till hudarnes alhårning. De u phängas i ett väl tillsintet rum, och man inleder i detta rum kallt vatten genom ett rör, och ställer sa till att vattnet stänker omkring i fina droppar, hvarefter det får rinna ut ur rummet genom ett annat rör, utan att likväl den yvtre luften får tillträde: rummet. Detta fylles sålunda med kall vattenånga, ös ett slags dimma, hvilken; såframt den icke inner någon utväg ur rummet, tränger in i hudarne och uppmjukar hårrötterna så, att hudar ne efter 5 till 10dagars upphängning kunna af häras med sådan lätthet att en arbetare förmår renskafva tre hudar på samma tid, som åtgår till en enda genonr svettning förberedd hud. Hvarken svetthing eller röta uppkommer vid denna förberedelse, och ej heller den vidriga lukt; som råder i det sä kallade svettrummet. Den öfvervigt, som hudarne vinna när de g detta sätt afhäras, uppgår till 3 å G skålpund fö den saltad hud om 60 skålpund. De upptaga väl I något mera rn än de efter det gamla sät tet behandlade, men lädret blir så mycket fastare och vackrare. Vidare upplysning härom har Redaktionen a Deutsche Gerbe seitung lofvat meddela, på efter frågan enligt dess adress: Berlin, Klostertrass nr nh i Glasyr på taktegel. (Deutsche Industrie Zeitung. 1865.) Vid Sälblritmng af glasyrmassa måste alltid jakttagas att blandningen hvarken blir så lätt smält, att leran i stengodset äv kr hårdbri (nas innan glasyren smälter, ej heller så bår smält att stengodset skadas af hettan innan gla syren kommer i smältning: han måste följakt ligen afpassa glasv:ens smältbarhet efter beskaf fenheter 41 den lera. hvaraf stengodset tillverkas Till taktegelglasyr i Holland användes t.ex. 2 1E silfverglitt, 3 K brunsten och så mycket lera att en af lera lormad kula flyter på den-me vatten blandade glasyrmassan; men denna NS: a PLO