Aftonbladet – 28 december 1865, sida 3

Utländska pressen om representationsreformen. Parisertidningen IOpinion Nationalet yttrar i sin ?Bulletin du jour? för den 20 Dee. följande: Sverge befinner sig forttarande i ett glädjerus. Den demokratiska revolution, som nyss afslutits i detta land, utan några oordningar, utan några sammanstötningar, blott genom konung Carl XV:s kloka initiativ, är verkligen den mest lyckliga och för framtiden betydelsefulla tilldragelse, som nägonsin inskrifvits i svenska folkets anosler. Mänga af konurgarikets städer ämna föreviga minnet deraf genom storartade monumenter och danska riksdagen, trogen sina känslor för sin skandinaviske broder, har skyndat att öfverbringa sina lyckönskningar till svenske justitiestatsministern baron De Geer, hvilken redigerade det kongl. förslaget och försvarade: det i kamrarne med stor talang och djup öfvertygelse. Aldrig har en monark gjort sig mera förtjent om sitt folk, aldrig skall ett folk visa sig mera erkänsamt. Man kan nu säga, utan den minsta öfverdrift, att Carl XV:s tron är en af de mest fasta som finnas i Europa, ty den är verkligen grundlaga på folkets kärlek. Gammalt godt blod förnekar sig icket, säger i sin stolthet medlemmarne af adels ständet ; gammalt godt blod förnekar sig icke, säga vi i vår tur i vår demokratiska stolthet: Carl XV har icke glömt, att det är plebejiskt blod som flyter i hans ådror, att hans farfader Bernadotte var son till en advokat och att hans mormoder tillhörde en familj, som egnade sig åt handelsspekulationer. Skulle väl Sverges konung genomdrifvit denna demokratiska revolution om han blard sina förfäder räknat en lång rad af konungar, furstar, hertigar eller andra förnämiteter? Man kan tilläta sig tvifla derpå. Må Europas folk derföre lära sig ännu en gång beundra i Sverge den välgörande, förbättrande andan från vår stora revolution. af 89, styrkan hos den utjemnande, liberala tanke, som uppenbarar sig öfverallt vid beröringen med Frankrike. I LAvenir National för samma dag läses: Den stora reform som nyss blifvit i Sverge genomförd, blir sannerligen för detta land en politisk pånyttfödelse. Det gamla representationssystemet, som var baseradt på fyra skilda stånd, lemnar plats för enhet i styrelsen, betingad af den allmänna andans framsteg. Representationen blir nu verkligt nationel och oberoende af speciella intressen. Man fruktade motstånd från adeln, men den har gifvit prof på en klok anda af försakelse och den skall utan tvifvel deraf skörda frukt vid de blifvande valen. Tidningen La France för den 23 d:s gör en resumå af den nya svenska författningen och yttrar derefter: Denna nya konstitution skall i sanning utöfva det mest storartade och helsosamma inflytande på Sverges utveckling, ty detta land skail nu ej längre vara bundet i tillgodogörandet af sina rika rTesurser af institutioner, som rent uf. hindrat allt framåt skridande. Denna författning skall också hafva till resultat, att fastare tillknyta bandet mellan Sverge och det demokratiska Norge, der ej någon aristokrati finnes. Med ett ord: man kan säga att denna reform så upphöjer Carl XV:s regering, att den blir en af de mest vigtiga i Sverges historia, och denne furstes rådgifvare, isynnerhet Louis de Geer, skola tillvinna sig landets tacksamhet och Europas beundran.? London-tidningen Morning Star för den -—