Aftonbladet – 27 december 1865, sida 4

Ett uttalande från Lund. Julaftonen mottogo vi från Lund en med underskriften Medlemmar af Lunds studen:kår? törsedd och till Aftonbladets re dakrtör ställd skrifvelse, inn: hållande ett slags motivering för det bekanta beslutet :tt Lunds studentkår skulle afhålla sig från tringar med anledning af represen rågans lyckliga lösning. Då ett medande privatbret från en af oss enskildt! känd och värderad person innebär garanti för att skrifvelsen icke vore undersiucken, utan här! dde sig från några ledamöter af Lunds studentkär, hysa vi inga betänkligheter mot att införa densamma; men finna med någon förundran att denna skrifvelse redan finnes införd uti med posten hitkomna n:r af Malmö Svällpost och Lunds Wec koblad, innan vi, till följd af de mellankomna helgdagarne varit i tillfälle att publicera dn. Detta opus, som uppträder med stora an epråk ja med det oerhörda anspråket att mästra och ogilla den glädje, som uttalar sig icke blow öfver hela värt land, utan äfven i brädrarikena, öfver en reform, som befunnits nyttig och nödig afregeringsmakten. rikets ständer samt landets allmänna, med så stor erhällighet som i någon fråga kan vara möjligt, uttalade mening, utgör ett praktstycke af lillgammalhet och tarfvar ingen annan be!ysning, än den som redan på förhand är pilven genom artikeln ?Uvga gubbar?, införd i Aftonbladet för den 19: Drec., såsom det vill synas samma dag som. några medlemmar af Lunds studentkår? sommansatte sin epistel. Man skulie emel lertid nästan vara frestad att tro, att Orvar Odd hade haft kännedom om etta besynnerliga dokument, då hn yttrat, att en torrt och Jlångstäpigt och surmulet och doktrinärt och gndsnädhgt räsonnemang? under dessa förbållanden icke hade bort ifrågakomma. Vi tillägga, att det utan tvifvel är den undangömda siåndpunkten? som innebär grunden dertill att dessa medlemmar af Lunds studentkår se förbällandena på ett så förundransvärdt skeft sätt. Maior e longinquo reverentia. Hade de haft tillfälle att se sa kerna på något närmare håll och lära känna det hittills varande Gefterrättlighetssystemet skulle det visst icke kunnat falla dem in att säga, att det gamla, som genom reformen är afskaffadt, utgjort vår stolthet eller att det inneburit vilkoren för en harmonisk ntveckling af alla berättigvde intressen, Sådant kan verkligeu icke falla vågon in att söga, annat än en eiley annan alldeles ?undangömd? och opraktisk ideotog cc hans omogna 2ftersägare. Märkligt nog synes detta den undangy åndpunktenst in flytande sträcka sig en vlj begäsnandet al norska och danska förhållanden. Vi hän visa till hvad vi i detta hänseende utförligare yttrat uti tvenne artiklar Om farhå -orna för ett boudregemente?? (Al:onbladet för den 21 November) samt Är Norges folks representation ett bondregemenie? (Afonbisget för den 24 November). Särdeles kuriöst är det at; fäsom ett exempel på en demokratisk representations fiendtlighet mot de velevekapliga intressena anföra git vanvettigt ytirande al ölverste Tscherning, f. d. minister f. d. lärare vid en mjlitärisk högskola. En sädan person som han, hvilken väl hör till dem som till följd af semhällsställmng ekola räknas betinna sig på ?bild ningens höjder?, inaghär det hästa beviset 3, huru otillförltlig hvarje dylix Ilassifi ation är. Det är också väl köndty ali vär