Aftonbladet – 18 december 1865, sida 3

eve rv ren BR a t i Å i f ; j . då fartyget vara för nära land, ara amskymtade ofv tj ap g hvarföre order genast gafs till förste maskinisten Wetterling att minska farten, och till rormannen matrosen Carlson, att taga babord hän. för att med sakta fart komma ut från land. Dessa crder åtlyddes ögonblickligen. — Alldenstund fartygets läge ej med fullkomlig säkerhet kunde utrönas, ringde kaptenen i signalklockan till maskinrummet, då Wetterling gerast uppkom och på order stoppade maskinen. Omkring en minut derefter törnade fartyget, cirka kl. 6 t. 40 m. f. m. på 3fots-grundet Utanåläggen?. 1!2! NV. från Skomakaren?, och löpte upp på detsamma med den påföljd att fartyget krängde öfver åt styrbord; och sedan vattnet rusat in. genom spygatten och derefter in i kolboxarne, samt genom watercloset in i aktersalongen, lade fartyget öfver åt nämnda sida så mycket, att ledstången -å småningom kom under vattnet, hvilket hade till påföljd att akterskeppet fylldes och sjönk på cirka 4 famnars djup med förskeppet till fockmasten ofvan vattenytan. Vid törnandet kommenderades genast back, men då fartyget krängde alltmera, stoppade Wetterling maskinen, och genast derefter inträffade att vattnet, som genom kolboxarne inträngde i maskinrummet, utsläckte eldarne. Båtarne klargjordes och passagerarne jemte fartygets fruntimmer: onal bergades i dem samt ilandsattes vid Näskubbens fyr omkring en half timma efter påstötningen. Kaptenen redogör häretter utförligt för de vidtagna försöken att rädda fartyget, hvilka dock, säsom man vet, tyvärr misslyckades, så alt endast ätskilligt af fartygets lösa in!1 ventarier kunnat bergas, Maskinisten Wetterling har för sin del berättat: Att han onsdagen den 29 Nov. kl. 3 på morgonen emottog vakten för maskinen. .Väderleken var ganska vacker och stjernklar. Ångfartyget gick då med cirka 9 å 10 knops hastighet. Omkring kl. 5 passerades Svartklubbens fyr, men dessförmnan hade ugnarne rengjorts, på det att fartyget skulle erhålla sin vanliga hastighet som det brukar hafva, då man kommer ut till sjös, eller cirka 11 knop. Ungefär timma efter passerande af Svartklubben mörknade lutten något litet, då Wettersom nu ej kan bestämdt erinra sig ordalahvilka han använde, frågade vakthafvande man Forsberg om han trodde det vara rådligt att gå med samma hastighet i anseende till dagens iubrott. Härå hade Forsberg lugnt svarat, att det mörka molnet i öster icke var något at än dagbrickningen. Under tiden och sedermera var Weuerling nere i maskinrummet ; samt på kommandobryggan flera gånger och samtalade med styrmannen om fartygets hastighet och tiden. Wetterling gjorde honom uppmärksam på att ängfartyget redan borde vara inom tyrens, (Simpnäs), sigte eller synvidd, och frågade honom äfven om han icke antog att farty-, get kunde vara alltför nära land, eller om detN icke kunde styra ut för att vara säker på fyren, då Wetterling erhöll till svar att sådant icke fi ginge för sig, med hvilket svar Wetterling lät sig ätnöjas. Styrmannen upplyste äfven att han fatt order af kapten Sundberg att tillsäga denne 1 (2 timme efter det han lemnadt kommandobryggan utanför Svartklubben. Ungefär 1 t. 35 min. efter det ångfartyget passerat nämnde fyr kom kapten Sundberg uppå kommandobryggan, då Wetterling upplyste honom om fartygets hastighet samt sade honom att de ej hade mer än omkring !( timma innan de skulle hinna inloppet af skärgården, kapten genast kommenderade sakta, hvilken befallning ögonblickligen åtlyddes. Medan Wetterling var nere i maskimen. hörde han signalklockan ljuda från kommandobryggan, hvar han ögonblicklizen sprang till kommandobryggan, då kapten mötte honom och begärde stopp, hvilket genast skedde. Cirka 1 minut derefter hördes ett lindrigt brakunde, hvaraf märktes att fartyget kommit på grund och kantrade det hän till-styrbord,-så att det ögonblitkligen intog vatten samt sjönk med aktern efter ett par minuter, hvarefter inträffade de i kaptenens sjöförklaring omförmälde tilldra,; gelser, vi Styrmannen Forsberg berättade: U Att den 29 Nov. omkring kl. 5 på morgonen iP, passerades Svartklubbens fyr, då Forsberg sjelf stod vid roret akterut, medan rorsmannen Ölsson 1ä var sysselsatt med att purra nachterhuslampan. ne Då fyren pejlades tvärs, öfverlemnades åter roret till rorsmannen med tillsägelse att styra S. t. O. 4 O.. tills Forsberg fått efterhöra af kaptenen il hvad kurs han ville gifva. Till följd häraf begaf R Zz sig till kaptenen, som han mötte på g om gj mg rg ket, då kaptenen nedgick från kommandobryggan. Kaptenen tillfrågades nu, om man kulle styra S. t, O. ! O., hvarpå han svarade a, ja; att så skulle styras 12 timma samt derefter sakta maskinen. Efter detta yttrande nedgick kaptenen under däck. Resan fortsattes efter order, och under tiden var Forsberg ett par gånger till väders för att om möjligt få sigte på Nässu. kubbens fyr; vinden var laber vestlig, nästan stillt, och luften blef mörkare före dagbräckningen, som inträffade efter kl. 6, hvarefter himlen fortfarande höll sig mörk i vestkanten, så att mean älven till väders hvarken kunde se fyren I eller land och inga framskymtande trädtoppar. 4 Till svar på förste maskinisten Wetterlings fråga huruvida man kunde i mörkret komma ini sk ården, svarade Forsberg, att kapten Sundberg silvit order att maskimen efter 1!42 timmas gång ph. irån Svartklubbens fyr skulle saktas (sannolikt 1 ändamål att till sjös afvakta dagens inbrott). zr Härpå genmälde Wetterling att han hade gått med högre ängtryck än vanligt. Derefter ytt:!Ko rade styrmannen sin förvåning att icke kaptenen mo bestämt något visst ångtryck som skulle hållas. )Ve: Hvad svar maskinisten lemnade h kunde styrmannen nu icke påminna sig. Efter detta samY al gick styrmannen åter till väders för att söka iyren eller landet, men intetdera var synligt. Kort efter det styrmannen nedkommit och ; å han hade ämnat låta sakta maskinen, varseblef han kaptenen på kommandobryggan, samt gick få då fram till honom och sade att ångfartyget ps måste vara för nära land, emedan styrmannen qu icke kunde upptäcka Näskubbens fyr, tilläggande att det, efter styrmannens förmenande, J.or vore bäst att hålla ut babord hän från land, 4a! hvarpå kaptenen kommenderade: sakta maskin? och ropade till rorsmannen Carlson: babord in, hvarvid styrmannen frågade kaptenen, om an skulle gå akterut och hjelpa rorsmannen, por hvarpå kaptenen svarade: nej! styrman kan (dal ju stanna här! Då Forsberg förmärkte att farloss tyget icke girade babord hän, bad han kaptenen upprepa kommandot en gång, emedan F. trodde Gri ut icke rorsmannen hört första tillropet från 9 D kaptenen. Denne förnyade då kommandot, hvarid F. tillsade kaptenen att det vore bäst att han, styrmannen, gick akterut och hjelpte rorsmannen, hvilket ock skedde. Då styrmannen i,e kommit till roret, lades detta babord hän med ten styrmannens tillhjelp, hvarvid både Carlson och Ale Forsberg måste använda alla sina krafter, och kom ) jartyget nu babord hän, men försemt, ty nästan don I samma ögonblick törnade fartyget, hvarvid det var stopp i maskinen. F. såg ej på klockan, , x nen förmodar att nägot öfver 1!2 timme då för ÅF Intit efter passerandet af Svartklubbens fyr. Se) C lermera inträffade de händelser kaptenen i sin förklaring uppgifvit. Styrmannen Forsberg örsäkrade vidare, att han tillsett att ofvannämnsen le kurs, S. t. O. !4; O., blifvit styrd alltsedan mar len sattes. Sedan styrmannen afgifvit förestående berätelse, anförde kapten Sundberg: Att han viserligen vidblef sina uppgifter i sj förklaringen, angäende de order han gifvit styrmannen Fors berg vid nergåendet under däck, hvilka order lenne dock synes hafva missförstått; men att, ander den tid Sundberg fört befälet på ångfaryget Norrland, detta vid, vestlig vimd plägat tyra samma kurs öfver Alands haf som Forsberg säger sig hafva hållit, nemligen S. t. O. ! s )., och att då fartyget den sista resan ej gick ritt med denna kurs, kunde kapten S. ej fördara detta annorlunda än att fartyget möjligen följd af strömsättning förts för nära land.? Matroserna Olssons och Carlsons berättelser bekräfta de delar af ofvan omförnälda förhållanden, hvaraf de kunde hafva kännedom, såsom att styrmannen anbefallt ut hålla S. t. O. 14 O. kurs, samt att han varit till väders för att hålla utkik. Säriidt omtalar Carlson att han mycket rört det första kommandot: babord hän, nen att han i anseende till fartygets starka art ej kunnat lägga ned mer än vid pass H ; spokar å ratten, när styrmannen Forserg genast efter det andra kommandorofa jet kom honom till hjelp. Bild td Ööfve Stud — F. grosshandlaren Sven Adolf Palm, som ty rsatt i cessionsvarande rådhusrätts afdelning för gata i dag inkommit med sin stat, ) borg : 131,265 rdr 2 öre (der-land TN rn. å borgenärers yrkande blifvit illstånd ar hj onkursmål,