grund deraf, hvarken resans längd eller ti den för vistelsen å främmande ort kan afg en tillräcklig måttstock för bedömandet a de peuningtillgångar, som till resans utfö rande kunna erfordras. Jag har sökt stipendiet, väl vetande, at det är den utnämnande myndighetens sal att, med öfvervägande äfven af sådana om ständigheter som blifvit i Aftonbladet fram hållna, fritt bestamma mellan de sökande. och efter mogen pröfning afgöra, hvilken af dem, som kunde snarast väntas hereds det gagn åt fäderneslandet, som med den storartade stipendiistiftelsen blifvit afsedt. Af 4 sökande måste en uteslutas. Utgången af det förslagsupprättande kollrgi val har väl ej kunnat bero på mig; må man för öfrigt fritt tala om en ungdomens opinion, som lätt tillverkas, och deri inlägga hvad mening som helst. Slutligen må det tillåtas mig att anförs följande slutord i min ansökan: Väl in. seende de ansvarsfulla pligter, som måste anses medfölja det betydliga resestipendium, genom hvars stiftande generalkonsul Letterstedt gjort sig för alltid högt förtjent af sitt fosterland, och å andra sidan i unda blind för de olägenheter, som allid måste åtfölja en längre tids vistelse hemifrån i följd af ett helt och hållet opåräknadt fullkomligt afbrott i den jemna fortgången af egna arbeten och undersökningar, har jag ej utan tveksamhet uppirädt som sökande, Den möjliga utsigten att gagna det läroverk, jag tillhörer, har varit min enda be vekelsegrund, och skall det vara mig ett nöje att lemna platsen för en hvar annan, som kan anses fullständigare motsvara de fordringar, som på den bl stipendiajen kunna ställas.? Dessa ord kunde med ullkomligt öfverflödiga. i ena sidan af tanken på möj! ådan uppfattning af mina mötiver. m sökt göra allmännare g idan af den för mig sår fo det pinsamma ag nu befunnit mig under den långa tiden ör de ännu ej afslutade förberedande val itgärderna, att nemligen Ugen nödgas e en eller annan af mina isökande, för wilken stipeodiets erhållande kunde vara f större vigt än för mig, helt och hållet itesluten från den fria tiflan inför den slutigen dömmande myndighete Det varjju ndast frågan om den oli rien af den retenskapliga verksamhet, åt hvilken jag ned eller utan stipendiets erhållande under tt närmast följande år skulle egna mig. Lund den 11 Dec. 1865. C. W. Blomstrand. m man andra