Aftonbladet – 13 december 1865, sida 3

MTV Oe RES Av AN UR VR Om expositionsbyggnaderna å Carl XIII:s torg. Till redaktionen af Aftonbladet. Med anledning af en under ofvanstående rubrik i Aftonbladet för den 30 sistl. November införd artikel, har en ins., som tecknar sig F., den 2 dennes i samma tidning lemnat en belysning?, som i sin ordning tarfvar några erinoringar, för hvilka nu ödmjuki. anhälles om plats. Det har berättats, ?att Stockholms stads industriidkare skulle begärt lika stor area, som varit afsedd för hela Sverge samt att från Danmark skulle begärts 60,000 qvadratfov; men förhållandet är, enligt ?belysningen?, att Stockholms steds expositionskomitt för hufvudstaden föreslagit 15.722 qv.fot golfyta, deraf för sådana artiklar, som anses böra i alla händelser exponeras, 6531 qv.-fot, för sådana, som böra i andra rummet ifrågakomma 7266 qv.-fot, och för dem, hvilkas anta ande anses vara af mindre vigt 1925 qv.-fot; och att för Danmark, som man tilldelat 15.000 qv. fot, begärts 17,127 qv.-foty deraf 11,324 qv.-fot i hufvudbyggnaden och 5813 qv.-fot i annex eler på öppen plats. Öm man får tro på uppgifterna i en uti Ny Illustr. Tidning för den 4 Februari detta är införd, barnsligt naiv artikel rörande exposilionsbyggnederna, så skulle golfytan i de båda föreslagna husen kunna uppbringas till 77,400 qv.-fot, gallerierna i hufvudbyggnaden inberäknade, och då denna areal var ämnad a!t fördelas mellan Sverge, Norge, Danmark och Finland, så synes det som skulle den uppgiften, att för Stockbolm begärls ungefär lika stor areal som varit afsedd för hela Sverge, icke saknat skäl, ty 15,722 qv.-fot utgjorde ju omkring 5 af hela golfarealen och 13 af hufvudbyggnaens. Den delning i tre kategorier af hufvudstadens till exposition anmälda artiklar, som enligt ofvanstäende uppgifter blifvit vidtagen, antyder att man på den begärda arealen 15,722 qv.-fot torde komma att afpruta 19 qv.-fot och således lemna endast 6531 qv.-fot disponibla. Besinnar man nu att hela Danmark fått sig anvisade endast 15,000 qv.-fot, således mindre areal än den för Stockholm äskade, så ligger det antagandet nära till hends att denna knappa rumbestämmelse tvingat de danska komiterade att inskränka antalet af danska utställare och dessas fordringar på ate. P Ett sådant antagande vinner äfven stöd, dels af det anförda exemplet och dels af enskilda uppgifter om gjorda icke obetydliga inskränkningar i allmänhet för Sverge. Belysningen förmäler icke om och i hvad mån inskränkningar egt rom, ehuru sådant icke bort vara vederbörande obekant, men af det sväfvande yttrandet, att man kan antaga att den nu under arbete varande hufvuäbyggnaden, skall bli åtminstone i det närmaste tillräcklig för inrymmande af de slags artiklar, som man kan hänföra till den finare industrien?, synes framgå att vederbörande genom mer eller mindre godlyckliga åtgärder redan gjort eller söker göra udda jemnt, för att med något sken af skäl kunna säga att berättelserna om utrymmets otillräcklighet varit öfverdrifna. Att göra en sådan mening gällande torde emellertid icke hafva sig så lätt, då ytterligare en byggnad redan blifvit beslutad, och då, enligt belysningen, den erforderliga tillökningen i utrymme lärer uppgå till 30 å 33.000 qv.-fot, hvaraf således följer att annexet n:r 2 till arealen blir öfver 23 så stort som hufvudbyggnaden. Det är förmodligen denna annexets lyckade proportion till hufvudbyggnaden, som, jemte lämpiigheten af utställningers fördelande i flera hus, förmått vederbörande att bygga tre magasiner, i stället för ett palats, nvilket, enligt belysningen?, skulle blifvit 579 fot löngt samt 100 och 180 fot bredt. Vederbörande äro af den besynnerliga åsigt, att en sådan byggnad ?troligen ej komme att tillfredsstä!la anspråken på vackra dimensioner?, och att sammantförandet af olika, finare och grofre, produkter i ett hus måhända skulle på de besökande göra ett mindre angenämt intryck. Möjligheten att bygga ett hus vackert och att lämpligen indela detsamma efter omständigheterna syves icke ens hafva föresväfvat vederbörande, hvilka måhända icke heller föreställt sig att en stor byggnad varit billigare än tre små. Hvarför det skulle vara oangenämare för besökande att se både finare och gröfre produkter i ett 8. k. industripalats, än t. ex. i annexet p:r 2, der man väl ämnar eller tvingas att placera de den finare industriens produkter, för hvilka utrymme kan komma att saknas i hufvudbyggnaden, — det torde ingen belysning kunna nöjaktigt förklara. Med bästa vilja kan mani Pbelysningen? icke finna annat än bekräftelse på de mot expositionsfrågans behandling, synneriigastmed afseende på byggnaderna, enskildt och offentligen framställda anmärkningar. Sunda förvuftet gör fortfarande följende frågor: 4