Bref från Lund. Lund den 11 Dec. 1865. I dag har studentkåren sammanträdt till ordentligt möte för att besluta om firande af representationsfrågans lyckliga utgång. Mötet var i början stormigt nog, men vederbörande styresmän lyckades att temligen hastigt sluta en hotande diskussion, om ett tilltag af en af sociala utskottets (-styrelsens) medlemmar, att i vrede och af förakt nedrifva och kasta i elden den af några och fyrtio (frisinnade) studenter undertecknade begäran om studentmötet, hv:lken begäran varit ordentligen spikad. — Hvad hufvudfrågan angår, hade beredningsutskottet, den s. k. deputerade kammaren, afstyrkt festen och vid omröstning på mötet segrade den konservativa sidans mening med 98 röster mot 75; studentkårens beslut blef således öfverensstämmande med hvad dess ledare och nästan alla lärare anse, att den nya grundlagen icke är att fröj å — Sedan omröstningens utgång tillkännagifvits, uppiäste ordföranden ett teleg:am från studentkåren (i Kristiania förmodligen, men det nämdes ej, eller i Köpenhamn), hvari studentkåren i Lund lyckönskades hjertligen till den skedda representationsförändringen. Detta telegram var väl den skarpaste ironi på mötets beslut, hvarföre det också emottogs med skratt. Om ordföranden hade, hvad han nog aktade sig för, meddelat detta telegram vid mötets början, hade troligtvis många ändrat mening af dem, som nu hörde till den segrande sidan, Sedan ordföranden uppläst nämnde telegram, Lehagade han i några allmänna och granna ordalag föreslå ett hurra för fosterlandet, samt uppmana till afsjungandet af folksången, som också skedde. Det är ju riktigt passande, att ögonblicket efter: det -man beslutit; att-icke fira sin konungs förnämsta handling, och medan man fortfarande förklarar sig icke vara anhängare utan snarare hatare af den nya riksdagsordningen, man uppstämmer folksången, som innebär konungens lof! Men nog kan det vara vackert att få folksångens. afsjungande i tidningarne ; skada blott att det här (på förband) kommenterats. fö