Aftonbladet – 5 december 1865, sida 3

mglingarne i allmänhet och således äfven för lem, som väl försvara sin plats. Under det vilkor befrielsen nu skall meddelas, ärer väl ingen sådan sökas eller komma i fråga, när ingen målsman lärer vilja, för att befria en mgling från det onödiga läsandet af grekiska, nedsätta honom inför lärare och kamrater, och ngen yngling vill till sådant pris köpa befrielsen; och det var väl detta man åsyftade med stadgandet — att synas lyssna till ständernas önskningar; men ändock få behålla den kära grekiskan. Etr annat ännu väsentligare hinder reser sig smot antagandet af befrielsen, enär ynglingen ej får använda den tid han genom ledigheten från orekiskan får ötfrig till inhemtande af andra nytigare kunskaper, såsom läsning af engelska språket och naturvetenskaper, utan skall uttråkas med skriftliga arbeten på lärorummet. . Det är en egen företeelse, att vederbörande ej vilja lyssna hvarken till de enklaste sanningar eller redan vunnen erfarenhet och den allmänna rösten, utan envist vidhålla sina förut fattade meningar. Det lider intet tvifvel att ju icke grekiskan är ett kanske det skönaste språk och att på detta språk lärer finnas mycket herrligt att läsa, och det är ju ej heller de klassiskt bildade förmenadt att tillegna sig denna njutning; men frågan är helt enkelt den, om ynglingar, som egna sig åt de praktiska yrkena och rättsvetenskapen, och som för sådan orsak måste läsa latin, om, säger jag. den ytliga läsning af grekiska, som af dessa kan medhinnas i de högre klasserna af ett läroverk. kan för dem medföra sådant gagn, att de skola derigenom förhindras inhemta den för dem mångdubbelt nyttigare läsningen af ett lefvande språk, som man talar i hela verlden och af nar turvetenskaper. Det ör härom det tvistas och ej om den vackra grekiskan. Män, som sjelfva genomgått läroverken, hafva sagt mig, att de af grekiskan hunnit jemt och rätt inhemta så mycket, att de kunnat läsa den innantill och öfversätta några stycken af lättare författare, men att de inom få år glömt allt, och att de af denna ytliga, onyttiga läsning. som dock upptagit en stor del af deras tid och som förhindrat dem att läsa nyttigare ämnen, ej haft det ringaste gagn. Å andra sidan har jag hört unga män, som ge nomgått elementarläroverken under den tid, då befrielse från grekiska egde rum för dem som läste latin, omnämna att de fingo använda den tid, som derigenom blef öfrig till läsning af engelska språket och naturvetenskaper och att de häraf haft stor nytta och glädje. På uppmaning af fosterländskt sinnade män, som känna denna sak bättre än jag, tillåter jag mig således vördsamt föreslå, att rikets ständer måtte hos K. M:t i underdånighet anhålla om den förändring i elementarläroverksstadgan, att ynglingar, som läsa latin, må, om deras målsmän så önska, befrias från läsning af grekiskan, och att de å den tid, som derigenom blir ledig, må få läsa engelska språket och naturvetenskaper.