Aftonbladet – 4 december 1865, sida 2

gaf Beatrice ingen trö-t i detta afseende. En hustru tillhörde ein man, icke sin datter; en hustru måste följa sin man, ehvart han benagade taga henne med sig. Bäst att hålla god min i elakt spel och sä vidare. Beatrice lät honom tala ut och sade derefter kallt: ?Godt — jag skall föra henne utrikes. Och kringgå lagen?? yttrade mr Brown med eftertryck. Kom ihåg, miss Gordon, det är icke jag som tillstyrker, som uppmanar till ett dylikt steg. Mera hugnad än så kunde Beatrice icke få af mr Brown. Han började nu tala om uppbrott, ty han hade angelägna affärer i staden, och miss Gordon behöfde, tförmodade han, icke vidare hans närvaro. Ja, det var i sjelfva verket klart, tyckte han, att miss Gordon aldrig hade behöft densamma. ?Mr Lamb hade rätt — jag skulle ha skaffat mig en notarie i grannskspetX, tänkte Beatrice; ?denne man är obrukbar — i alla fall, sådan han nu är, tror jag att kan har räddat mig.? Ni tror således icke, att jag behöfver befara något anfall från mr Gervoises sida sade hon högt. : Mr Brown log välvilligt. ?Min bästa miss, sade han, Pjag har redan visat, att er personliga frihet är fullkomligt betryggad. Om mr Gervoise vidtager lagliga åtgärder, skall ni naturligtvis öra honom motstånd; men lita på mig, om an är en man med skarpsinne och er.arenhet, så skall ban icke vidtaga andra äu lag! ga åtgärder.? ?Godt, mr Brown, vi må då skiljas?, svarade Beatrice; Smen misstager jag mig ej lt för mycket, så lär jag nog nodgas inom sart åter påkalla ert biträde? — (Forts.)