Aftonbladet – 29 november 1865, sida 3

nstinkt annu mer ratt an Hagolslt Osti I sådant fall lär väl knappast de folkralda stånden underlåta att säsom sitt eget semensamma förslag upptaga regeringens, iksdag efter riksdag, så länge det påforras, och då torde man väl se sig noga före, muru många gånger man finner lämpligt att örkasta det. Landtförsvarskomitens förslag till armens ombildning. Ur landtförsvarskomitens betänkande medlela vi här nedan en kortfattad redogörelse ör den föreslagna nya organisationen af arnån, särskildt i hvad rörer dess styrka samt yeväringens och landtstormens ordnande. Komi-en antager, ett Sverge vid ett blifvande försvarskrig bör kunna uppställa 2!2 wrocent ef befolkvingen, d. v. 8. 100,000 nan, härvid stödjande sig säväl på det beot af folk, som nödvändiggöres genom Tyka armöns styrka, som på beloppet af de tridekrafier landet under dess sednaste krig visat sig kunna uppställa, äfvensom på en medelberäkning at hvad andra stater för närvarande åstadkomma. Af dessa 100,000 man skulle likvisst blott 70,000 (förutom befäl, spel och icke stridande) vid krigets början uppsättas; återstoden först under detemma. Blund de 70,000 skulle åter 50,000 såsom den mindre krigsfoten när som helst, och isynnerhet för händelse af en hastig öfverraskning, kunna gå i fält, de återstående 20 000 deremot, såsom den större krigsfoten, efier någon tids rustningar; emellertid kan man för utomordentliga fall uppbringa den större krigsfoten till 85,000 man. Egentligen skulle det följaktligen, förutom fredsjoten, finnas trenne grader af stridsberedskap. Härtill kon man lögga den del af norska armen, som kan påröknas i Sverge, äfvensom den af komiten föreslagna landt stormen, som kan beräknas till 200,000 mon. Den stående armen, eller stammen till beväringen, skull icke obeiydligt förstärkas, nemhgen för infenteriet en tillökning af omkring 3500 soldatnummer och för kavulleriet af öfver 500. — Infanteriets tillökning östadkommes dels genom ätskilliga båtsmars-afdelvingars öfverförande till armån, dels genom nya rotars uppsättande af hittills vakanta nun mer och af nya ordinarie roteringen: de verkliga soldatnummerna ökas från 22,383 till 25,57, hvilka Jördelas på 50 i stället för hitills 49 bataljoner. Kavalleriet förstärkes dels genom uppsättning af ungelär 100 hittills indragne rothällsnummer, dels genom nyvärfning af över 400 man, hvarigenom manskapet ökas från 4290 till 4818 man, hvilka dock fördelas på allenast 42 i stället för bittills 47 sqvadroner. Artilleriets personal bibehåller ungefär samma styrka som hittills, men batterierna förökas till 25, hvaraf 19 åkande och 6 fotbatterier, förutom 8 reservbatterier; hvarje bateri skall hafva 6 kanoner; till den mindre krigsfoten hör 96 kanoner, till den större 150 och till den största 198; dessutom höra till armen 50 gröfre positionskanoner. logeniörtruppen uppbringas till 720 man på 2 bataljoner och kan i krigstid ökas till 1200 man. Af beväringen ekall vid krigsutbrott allenest en del såcom etridande ingå i stammens leder; återstoden tjenstgör dels såsom icke stridande, dels utbildas i depoterna. Beväringsåldern framskjutes, i anseende till allmogens sena fysiska utveckling (och i likhet med hvad som i Norge och Danmark eger rum) från fyllda 20 till fyllda 22 år. Till bevä. ingar antagas blott de, som äro till rigstjenst duglige; ingen ställes på till. växt, och blott de, som lida af tillfällig sjukdom, nndergå förnyad mönstring. Beäringsskyldigheten varar i 10 ör, d. v. till fyllda 32 är, hvaraf 6 ör i den egentliga beväringen eller krigsförstärkningen och 4 är i krigsreserven. Bevärinvgsåldern har hittills uppnåtts ef ungefär 30.000 ynglingar; härat hafva dock blott omkring 20.000 blifvit approberade; af dessa 20.000 bör bädanefter biand dem, som hafva en längd af 5 fot och 4!2 decimaltum, genom lottning en fjerdedel eller 5000 uttagas, som kallas beväringssoldater, och åt hvilka genom ökade öfningar skall gifvas en sädan skicklighet, att de vid hastigt inträffande krigsutbrott utan vidare förberedelser kunna insättas i stammens leder. Hela den öfriga approberade bevärivgsstyrkan skall, säsom hittills, öfvas under 30 dygn, fördelade på tvenne år. Bevärivgssoldaterna genomgå första året en rekrytskola af 62 dygn och exerceras sedermera 45 dygn, fördelade på trenne år. Beväringens öfningar -ammanfogas sålunda med stammens, hvilka fö blitva oförändrade som hittills, at beväringssoldaternas rekrytskola börjar vid samina tid, som stamrekryternas, och varar såväl under deras 42 dygns långa möte, som under regementsmötets 20 dygn. Den öiriga bevärivgsstyrkans ölbingar skola vara afslutade före regementsmötet. Beväringssoldaternas andru, tredje och fjerde klasser bivista regementemötets 15 sednare dygn, hvarunder de indelas på stamkompanierua och öfvas tillsammans med dem; under dessa öfningar bör regementet vara fördeladt på 3 bataljoner. När den mindre krigsfoten ekall utgå, göres från stammen vid i criet åtskilliga hehöfliga afdrag, hvarefter fyllnaden i 40.000 man, d. v. s. i 50 bataljoner å 800 man, utteges af beväringesoldater: med 2000 man befäl och spel skall fotfolket då räkan 42.000 man, hvarull kommer omkring 5000 man kavalleri och 3000 man artilleri jemte ingeniörirupperva, hvilket tillsammans således gör något öfver 50000 man: Vid sädant ulllälle bildas gevast 25 depotbataljoner å 1800 man (eller tillsammans med bs fälet 121.000 man), dels ar ötverblefne stamoch I bevarmgssolcater, dels af deras rekryter och dels af allmänna beväringen, till ungefär 3 Jaf hvurdera klassen. När den större krigsfoten skall utgå, fördelas stamoch beväringssoldaler lika på de tre fältbataljonerna, Ihvarjemte fyllneden tages af allmänna beväringen; om de förra t. ex. antngas till 45 000 man, så beböfvas 15.000 beväringar ltör att fylla 75 bataljoner å 800 man, d. lv. s. uppvå 60.000 men; lägges till sist