Aftonbladet – 25 november 1865, sida 2

Dagligt Ailehanda, litt. B., har under nå. gon tid iakttagit en försigtig tystnad ifråga om representationsreformen, under det att reformtienderna fått i ?Dagligt Allehanda, litt. 4.? införa den ena afhandlingen efter den andra emot det kungliga förslaget. Nu öfverraskades man emellertid i går afton af en uppsats rörande detta ämne af följande lydelse: Utsigterna för representationsfrågans framgång hafva på de sednare dagarne icke obetydligen ljusnat. Anhängarne inom ridderskapet och adeln af förslaget tillväxa dagligen. Man uppgifver att deras antal redan skall stiga till 230 å 250, emot hvilka förslagets motståndare visserligen i detta ögonblick kunna ställa omkring 330, men hvilka dock ej med någon säkerhet kunna påräkna att utgöra någon majoritet för förslagets förkast :.nde, emedan omkring 200 nya ledamöter väntas komma upp till den afgörande dagen, om hvilkas opinioner man har sig föga bekant. Att dock segern kommer att tillfalla förslagets vänner, taga vi alldeles för afgjordt af en omständighet, som på de sednare dagarne transspiretat och som bevisar det på en gång lojala och fosterländska tänkesättet hos förslagets motståndare, nemligen att de ej ville hafva förslaget förkastadt med en knapp majoritet, utan, om sådant skulle kunna motses blifva fallet, hellre v.lja, så att säga, nedlägga gevär än tillkämpa sig en seger, hvaraf frukterna ej länge skulle kunna bibehållas. Det säges derför med anspråk på trovärdighet, att en stor del just af yngre adelsmän, officerare och hoffunktionärer ämnar afhålla sig ifrån voteringen, i fall förslaget ej kan antagas blifva förkastadt med en kompakt och öfvervägande majoritet Och som utsigterna för en såd?n majoritet nu äro mera än svaga, kan det med en till visshet gränsande sannolikhet antagas att förslaget, genom denna dess motståndares riktiga uppfattning af sin ställning till tidsförhållandena och genom deras sålunda frivilligt hemburna offer af sina företrädesrättigheter på fäderneslandets altare, kommer att på riddarhuset gå igenom med möjli.en en majoritet, vida större än man måhända kunnat föreställa sig. Då denna adelns vackra hållning inom kort sannolikt blir allmännare känd, förefinnes det icke den minsta rimlighet att antaga att presteståndet, som erhållit mer än ersättning för sin förlorade representationsrätt såsom stånd uti