Aftonbladet – 23 november 1865, sida 3

YI NIUSDY leca en Jernvag vika. Denna undersökning, som innefattade två alternativer, kan sålunda ej kallas ensidig och om resultaterna i fri t förra alternativet voro mindre lande, så voro de det så m fråga om öfvergången vid N igenom visades vara lätt och relsevis obetydlig kostnad ver sultaterna af dessa unders i Nilsby framlades för 1863 8 och voro ett starkt motiv för deita utskott att förorda den sedan företagna undersökningen af denna led, som numera ej blott af Wermlands läns landsting, utan ock kgl. jernvägsstyrelsen och konungens befallningshafvande i Wermland blifvit föror såsom den för provinsen och riket förmånligaste. Från Alleh ndaförfattar i Carlstadsintresses synpuukt kan de ligen tyckas, lindrigast sagdt oförlåtligt?, att de förut i detta afseende rådande fördomarne. blefvo skingrade, men som säk Wermlands öfriga invånare förlåta de nämnda bruksegarne denna djerfhet, få de väl härmed trösta sig ingen ej var annonserad i Carlstads tidningar eller på dess torg, var viset ett siort fel, men att den företogs i-Psmyg? är fullkomligen osannt. Man kunde nemligen då, lika litet som i denna stund, begripa af hvad orsak eller för hvem man skulle dölja detta företag. En författare i Aftonbladet n:r 251 och 252 förundrar sig öfver att dessa ?svaga skäl?, detta halmstrå, som det drunknande bergslagsintresset grep efter, kunde vinna sådant afseende, men förklaringsgrunden måtte vare, att skälen ej voro så svaga, då ofvannämnde auktoriteter funnit anledning att till dem lyssna. Allehundatörfattaren anser ett landsting vara eit olämpligt forum för afgifvande af opinionsyttring i en Jernvägstfräga af den orsak, att dess beslut är ?bercende af på hvilken linie de flesta socknarne äro belägna, com kunna få nytta af en dylik?. Men månne ej i n sådan sak just summan af socknarnes intressen visar hvad som är provinsens största intresse, isynnerhet då denna öfv vägande summa utgöres af sådana socknar, hvars industri endast af brist på lätta kommunikationer ligger nere, och de s om utgöra minoritet, under föra förhållanden äro framför-de andra gynnade af beqväma kommunikationer? Eller månne det ej för statsmakterna, som pröfva och afgöra frågan, ur statsintressets synpunkt, r af värde att få veta just de flesta socknarnes intressen? Allehandaförfattaren, likasom den ofvannämnde Aftonbladsförfattaren hafva, i likhet med Carlstadsiniressets öfriga kämpar, besynnerliga anspråk på landstingets komiterade för uiredande ar nordvestra stambanans lämpligaste str ning. Bland dessa komiterade inva Carlstadsintressets förnämsta vapendragare, just för att a detia intresses talan och, ehuru de blifvit kallade till alla komiterades sammankomster och en af dem särski åtagit sig att insamla alla de beräkni och skäl, som talade för Curistadslinie 6 ingen af dem i någon reservation anmält sin, från de öfriga komiterades atvikande, åsigt och skälen för den, som då hade hunnit tryckas och före landstinget utdelas. Af dessa komiterade erhöll den ene, borgmästaren Waldensiröm,redan den 29 Juli, och den andre, irukspatronen OC. Uggla, i i början af Augusti del af de öfriga komiterades förslag till betänkande och de hade sålunda väl medhunnit att skrilfva och lå trycka-en reservation, hvarigenom de föreburna ensidigheterna blifvit afhjelpta eller åtminstone i dagen lagda. Man skulle nu tröyatt Carlstadsintressets vrede skulle vända sig mot: dessa. dess egna bantrförare, sor ej bättrefullgjort-sin pligt. Men detia kommer j ifråga, utan de öfriga komiterade, som på de -isbetänkandet omnämnda grunder ansettugrra linien erbjuda öfvervägande fördelar. för: provinsen, skulle äfven hafva framhållit de skäl, som tala för Carlstadslinien. Dessa skäl reducera sig i korthet till de otaliga gånger och äfven ef borgmästaren W. i dess ändtligen vid landstinget ivgifna reservation upprepade, att persontrafiken till den störa residens. och handelsstaden skall blifva i öfvervägande mån inkomstbringande, hvilket bevisas genom anförande af antalet skjutshästar jemte imortoch exportlistor för staden Carlstad. essa dokumenter, som första gången producerades vid jernvägskomitens möte 1558, hafva sedan oupphörligen tjerstgjorti Carlstadstidningarne, så att de äro hvarjom och enom väl bekanta, och man har derföre skäl att vara tacksam mot komiterade, som ej härmed belastade sitt betänkande. Att hvarje ort, och sålunda äfven Carlstad, har gagn af en jernvägs dragande derigerom, känner en hvar, och hvad annat än det nu ofvan nämnda har någonsin anförts eller kan någonsin anföras angående provinsen Wermlands intreese af Carlstadslinien? Mest rättvis hade man sålunda varit, om man förlåtit samtliga komiterade, att de ej kunnat påhitta andra skäl än de, som verkligen fianas. Men då mean ej hade positiva skäl att anföra för Carlstadslinien måste man åtminstone på illa upptänkliga sätt regera motståndarnes, förebärande osanningar, lösa kalkyler, zitf or, hvilka borde närmare prö ten kunde anses utredd. För ;j vill tro på siffror, indelsen är med tle ades betänkande fö le tillverkningar a innes, lärer väl v vilken trafik en jernväg m pen kan få, y innan något ännu på densamma blifvit raktadt kan man på alla sådana beräkninar lämpa ofvannämnda epiteter, om man å behagar. OCarlstadsintressets komiterade ör utredande af nordvi stambanans ämpligaste sträckning invaldes äfven ijernägsulskottet vid årets landsting och samma je obotfärdigas förhinder upprepades äfven r. Samma betänkligheter, äsyftande uppkof och förhindrande af hvarje resultat urtima landsting eller 2 dagars t i f det innevarande), samma oförmåg ifva form och gestalt åt egna positiv. er förenade sig med en outtröttlig envi avt förneka och bestrida äfven de solklaaste sanningar, och märkvärdigt är att elsesa ak äl för Carlstadelinian cam al ta 3, innan saden,