Innan referenten lemnade orten, besökte han Silbodals prestgård samt besåg lokaliteten. Prestgärden utgöres af en större tvåvåningsbyggning och en mindre envånings, belägen midt emot den förra, tvärt öfver gårdsplanen. I sistoämnda byggnad var expeditionsrummer beläget till höger i förstugan, och innanför expeditionsrummet ett annat mindre. Der hade Lysn bott. Båda rummen förenas genom en plankvägg och tunn dörr Lysån och Lindbäck hade haft sina sängplatser på hvar sin sida om den tunna plankväggen, och hade Lindbäck sålunda under trenne nätter endast befunnit sig på tre tums afstånd från sitt offer. På prestgården berättades af trovärdig person ett förhållande, som torde förtjena omnämnas. I de af Lindbäck förda förhörsböcker finnas nemligen med fin stil vid omkring 70 personers namn skrifna några små mystiska bokstäfver, för somliga namn ob., för andra namn od., som man uttydt: ?obotlig? och oduglig?. Hvilka slutsats r få dragas häraf, torde Lindbäck vid nästa ransakningstillfälle sjelf blifva bäst i tillfälle att upplysa. På allmogens sinnesstämning vidt och bredt i orten ha Lindbäcks brott gjort ett djupt intryck, rubbande deras enfaldiga tro i många vigtiga stycken. På sit naiva, men allvarliga rätt kommenterade folket, hvarest talet föll på Lindbäck, hans till öppet hån drifna hyckleri med religionens sanningar och sakramenten. Så berättades och kommenterades, bland annat, på mångahanda sätt hans beteende vid Lysens graf, der Eifidbäck, en verklig Tartuffe, fällde tårar och med den djupaste salvelse beklagade sin bästa nungdomsväns och lärjunges bortgång, drifvande sin sorg deröfver ända till vämjelse, liksom härmed föga harmonierade det större kalas, som han vå. ra dagar efter Lysens död tillställde hemma hos sig. Lika litet hade hans förböner för de förgiftade sjuke frän predikstolen eller hans tillkännagifvande derifrån, ?att den Högste i sin allvisa nåd behagat hädankalla? Karn Persdotter i Huken och Nils Pettersson i Fårskog, undgått folkets eftertanka, utan gifvit dem ämnen till många betraktelser. Ref. hörde i detta hänseende skarpa yttranden, som väl kunde förtjena sntecknas, meti som Hou dock förbigår; endast antö