Aftonbladet – 22 november 1865, sida 2

ska adeln storsinnadt afsagt sig sina rättig-, heter, och frågade hvad tacksamhet den skördade derför af nationen. Tacksamhet var, enligt talarens åsigt, ett okändt ord inom politiken. Hr P. R. Tersmeden erinrade om den från Upsala universitets lärare ingångna opinionsyttring och att denna väl måste anses såsom ett bifall till förslaget från tenkens höjder?. Mot farhågorna att konungamakten skulle förflyttas i massans händer hänvisade tal. till Frankrike, som bar en långt vilsträcktare valrätt än förslaget medgifver, men icke lär väl nå:on derföre kunna påstå att makten öfvergått från kejsar Napoleons händer i massornas. Tal. liknade grefve Sparre vid en poli. tisk Proteus, som man icke kunde få något tag på, till följd af de inkonseqvenser, hvaraf hans föredrag hvimlade, men erinrade dock i afseende på klandret mot det mycket omtalade strecket, att de som så derunder dels äfven nu i egenskap af obesutna icke ega laglig valrätt, dels att de som verklisen ega en sådan, till följd af den graderade röstskalan föga betyda och inseende detta ej känna något intresse för valens utgång, och han frågade med afseende på de dunkla löftena om ett annat förslag, om någon kunde vara nog lättrogen attlåta narra sig till ett afslag å det hvilande förslaget endast för löftet om ett annat, hvars program vore så sväfvande som grefve Hamiltons, och närmast att förlikna med hr Brakels inskriftlösa fana. Talaren slutade med några varnande ord i afseende på ridderskapet och adelns ställning till frågan. Sammankomsten upplöstes straxt före klockan 11. Efter hvad vi i dag erfarit lärer en n sammankomst vara beramad till nästkommande tisdag.