Aftonbladet – 22 november 1865, sida 2

BEATRICE. Bomsn I tvenne delar. AR Julia Kavanagh. Hon öppnade fönstret för att afleda tankarne, och de mötte henne i det herrliga perapektivet framför henne. Dessa präktiga trädgårdar och ståtliga aller, som hon dunkelt urskilde i den gråa morgongryningen, voro någonting att kämpa för. Män och qvinnor ha gjort det för mindre. Carnoosie med dess egvr måste utan tvifvel utgöra en stark frestelse för Antony och hans far. ?Gud hjelpe mig?, tänkte Beatrice, ?och befrie mig från dessa marterande tankar! Lyctlig den fattige, som inte har någon rikedom, som kan fresta elaka menniskor; lycklig den tiggerska, hvars lott ingen afundas! Och shall jig, rik och ung som jag är — skall jag, Beatrice Gordon, Carnoosies egarinna, ekamligt låta mitt lif, derför att de önska det? Nej det vill jag nte göra.? Hon stängde fönstret och gick fram och tillbaka i rammet. medan hon öfvervägde med eig sjelf på hvad sätt hon skulle trotsa dem och beröfva dem tillfälle att verkställa sin plan. Men ack, kunde de icke förgifta msten på bordet, uten att hon kunde mörka det? Sådant hade blifvit verkstäldt mångfaldiga gånger. -— 7?0, jag mäste glömma ) Se A. B. n:r 183—197, 199, 201-207, 209, 231-216. 18-222. 224-227 220-233 225-237, 230 JAR 247-28) I5Å I5T—-25B, 260, 282— 264, 207; 208 och 271.