Aftonbladet – 20 november 1865, sida 2

Man öfverraskades i lördagsafion uti N. D. Allehanda litt. B. (således icke i den afdelning der man mot betalaing får motarbeta representationsreformen) få läsa ett främst i bladet såsom ledande uppsats intördt referat rörande sammankomsten å Phenix sistlidne fredags afton, hvilket är alfattadt med tydlig tendens att lägga så stor vigt som möjligt på alla invändningar mot reformförslaget, men deremot ytterst nonchalant och i en ironisk, nästan karrikerande ton behandla hvad som från andra sidan anförts till invändningarnes gendrifvande. I likhet med Dagbladet ?underläta vi tillsvidare hvarje reflexion för egen del beträffande tillkomsten af och afsigten med denna expos, men anse oss böra meddela följande 1 Dagbladet införda protest : Då ifrågavande möte afsäg en enskild öfverläggning eller ett samtal mellan ledamöter al ridderskapet och adeln ?som erkände behofvet af en representationsreform?, hadman föreställt sig, att en viss grannlagene het skulle iörbjuda att i något slags detal offentliggöra hvad som der yttrades, med utsättande af talarnes namn 0. 8. v. En sådan grannlagenhet har emellertid icke blifvit iakttagen, emedan åtminstone en af de större tidningarne, Nya Dagligt Allebanda, fått sig välvilligt? meddeladt ett slags protokollsutdrag innefattande en alltför genomskinligt partisk framställning af de särskilda talarnes anföranden, enär proiokollisten väl förstått att skickligt framhälla anmärkningarne mot representationstörslaget, och färglägga den sidans talares yttranden, men deremot noga aktat sig att gifva snart sagdt någon betydelse åt replikerna på andra sidan, hvilka nu för läsaren förefalla både matta och platta. Emellertid är sanna förhållandet, hvilket kan vitsordas af hvar och en ledamot af adeln som bivistade mötet, att de talare, som uppträdde till försvar för det kgl. förslaget, både i afseende på framställningens form, utvecklade fullt ut lika mycken talent som förslasets motståndare och hvad beträffar talens nnehåll, vederlade de gjorda anmärkninarne PÅ ett både fullständigt och slående sätt. Framförallt gäller detta om hr justiliestatsministerns föredrag, hvilket protokollisten rubricerar endast såsom etf Plängre mnförande? och förvandlar till ett riktigt mischmasch, men som i sjelfva verket ostriligt var för sin klarhet och öfvertygande sraft det yppersta man vid detta tillfälle ick höra, hvarföre det ock, mer än något annat som denna afton yttrades, tfllvann