Aftonbladet – 16 november 1865, sida 3

(Insändt.) Qvinnans plats i svenska telegrafverket. Det är allmänt kändt att telegrafstyrelsen i allt vad på den kunnat bero, motarbetat anställning qvinliga telegrafister. Så ofta denna fråga ommit å bane, har nämde styrelse afgifvit aftyrkande och afvisande utlåtanden, hvilka blif: it antagna som regeringens beslut. Emellertid nträffade kort efter sistlidne riksdag flera samerkande omständigheter, som gjorde det till en ödvändighet, att åtminstone för sken skull, göra ågot slags medgifvande. Till dessa omständig: eter höra: en stadgad allmän opinion, tidnings yressens enhälliga välvilja, föredömen från främnande länder af högre både intellektuel och maeriel förkofran än hos oss, hvilka telegrafstyrelen i sina utlåtanden sökt dels ignorera dels förveka, samt slutligen och förnämligast en tillstyr vande skrifvelse från rikets ständer till regerinen. Härpå följde ändtligen regeringens skrifelse af den 10 Juli 1863, hvilken i öfverensstämnelse med telegrafstyrelsens utlåtande af den 5 Sebruari samma år innehåller ett skenbart meådrifvande, men i sjelfva verket afslag. Regeringsyeslutets på telegrafstyrelsens auktoritet gifna verba formalia äro nemligen följande: att en dyik (vid telegrafverket) anställning af qvinnor ieke ir i allmänhet härstädes (i Sverge) lämplig eller med telegrafverkets sanna fördel öfverensstämmanle. Öfver dessa mot rikets ständers skrifvelse och mot hela den civiliserade verldens öfvertyzelse stridande ord hafva telegrafstyrelsens leda möter afgifvit följande förklaring. Olämpligheen skulle bestå deri att i telegrafreglementet är föreskrifvet, att telegrafister skola reparera teleoraflinierna, sammanlöda elegraftrådar, klifva på stegar m. m., hvilka göromåls olämplighet för 1vinnor ej kunde bestridas.? Härtill svara vi: eglementet har styrelsen sjelf författat och dervid begått det stora misstaget att göra det ute slutande för manspersoner, man kunde med skäl förmoda, just i afsigt att derigenom för alltid utesluta qvinnor. När nu styrelsen åberopar detta sitt misstag som grund för sitt afstyrkande och sin vägran, ligger det för öppen dag att den sö ker bota det ena misstaget med det andra. I andra länder anläggas och repareras telegraflinier icke af telegrafister, utan af särskilda dertill inöfvade arbetare under en telegrafingeniörs ledning och så går det väl äfven för det mesta till i Sverge, ehuru styrelsen finner sin räkning vid att låta den allmänna föreskriften qvarståsom en buse mot fruntimmer. Telegrafreglementet förbättras och förändras tidt och ofta, och det skulle blott erfordras ett par penndrag för att få det lika lämpligt för begge könen. MViterligare hat telegrafstyrelsen som skäl framhållit den stora moraliska fara som skulle uppstå derigenom att personer af begge könen genom tjenstgöring vid samma telegratstation skulle få tillfälle att se hvarandra, ja möjligen äfven någon fäng samtala. När dessa tillfällen dagligen och till öfverflöd förekomma i allmänna lifvet, vid bjudnin: gar, vid baler, promenader, gudstjenster, skådespel, i sällskaper af mångfaldig art, vid barn dop, bröllop, badorter, resor 0.78. v., kan denna telegrafstyrelsens farhåga icke förklaras annorlunda än som ett svepskäl eller nödhjelpsankare: ty förutsatt att härigenom också någon gång ett telegrafparti skulle komma att föranledas kan ett sådant på intet vis vara mindre moraliskt, min dre lofvärdt, mindre värdigt, än de hittills all männa och godkända bal-, brunns-, badorts-, tea teroch jernvägspartierna, så myck t mindre som vid telegrafverket båda kontrahenterna vore ga: ranterade nödig utkomst, hvilket dagliga erfaren. heter visar högst sällan vara fallet vid giftermål 1 allmänhet. Slutligen påstår telegrafstyrelsen att qvinnas anställning icke är med telegrafverket: sanna fördel öfverensstämmande. På tramställd förfrågan hvad dessa mystiska ord kunde inne bära, hafva telegrafstyrelsens ledamöter öppe! förklarat att det skulle tifva nedsättande och de graderande för telegrafverket, ett verk i deras tanka af så hög intelligens, om qvinna der vunne inträde men att deremot början lämpligast borde göras mea tulloch postverken såsom efter telegrafstyrelsen: äsigt verk af lägre ördning. Fordringarne i te legrafexamen för qvinna har telegrafstyrelsen sat fullt ut lika höga, om icke högre än för mansperson och när redan ett antal unga damer med heder aflag denna examen, blir det klart att den af styrel sen föregifna intelligensbristen saknar all grunt och att således dessa förhållanden, i förening med den utmärkta ordning, goda skick och fin: takt, som karakteriserar ett bildadt fruntimmer förr skulle komma att höja telegrafverkets anse ende, i stället för att, enligt styrelsens påståen de, nedsätta detsamma. Bristen på assistentei inom telegrafverket gör sig mer och mer känn bar. Orsaken är lönernas otillräcklighet och brist på utsigt för framtiden. Det enda möjlig: botemedlet vore att mångdubbla lönerna. Lef nadskostnaden för qvinnan uppgår i allmänhe icke till hälften af en manspersons; följaktliget skulle en qvinna med den närvarande assistent lönen 1000 rdr — vara väl lönad och ega go! utkomst, då den för en mansperson utan betor dringsutsigt är otillräcklig. Häraf framstår, d telegrafstyrelsen inför regeringen säger, det ?qvin nas anställning icke är med telegrafverkets sann fördel öfverensstämmande, att sanna och verkl: ga förhållandet, äfven i statsekonomiskt afseende adagalägger motsatsen. Vi hafva redan sett, at eu af telegrafstyrelsens kardinalskäl för dess al styrkan var det, att sederna och moraliteten ick kunde tillåta. att unga damer tjenstgjorde vi samma verk, der unga manspersoner voro ar ställda; men å andra sidan har telegrafstyrelse liktidigt i sitt stadgande om qvinnas antagand förordnat, att qvinna som fyllt 25 år, redan ar ses för gammal och icke får antagas, följaktl fen sjelt utfärdat en lag, att blott unga qvinnd unna i telegrafverket inkomma. Enligt svens lag är qvinna myndig törst vid 25 år, det vi säga att hon då först anses mogen och stadga för vigtig och allvarsam sysselsättning, vare si i enskilda lifvet eller statens tjenst; men tvär emot denna kloka och rättvisa lag gör telegra Istyrelsen henne vid samma tidpunkt icke allena I omyndid, utan äfven owrtdalig.