Aftonbladet – 6 november 1865, sida 3

Article Image
befrämja utvecklingen af de egenskaper, som äro nödvändiga för att de skola erhälla denna rättighet. Rörande unionens ställning till indianerna berättas det, att regeringen utsändt dels stora truppmassor till vestern, dels underhandlare, till största delen män, som af gammalt kände till indianerna, och till mötesplatser för dem och stamhöfdingarne b stämdes Swux City för de nordliga och fästena Smeth och Gebson i vestra Arkansas för de sydliga stammarne. I norra delen fortfar striden ännu, men i den södra ha så väl de upproriska som de freuliga höfdingarne undertecknat freden, som äfven biträdts af de halft civiliserade stammar, hvilka bebo det så kallade indian-territoriet, vester om Arkansas. Dessa ha lidit mycket af kriget och äro villiga att underkasta sig slafveriets afskaffande och att nellsgga vapnen. Regeringens plan är att samla alla indianerna i egna, dem förbehållna landssträckor och att anvisa dem en v.dsträckt jagtmark längs britiska gränsen mot norr, och att styra dem genom att införa militärisk disciplin (likasom man gjort i södern med negerkolonierna, eom styras af offticerare) samt att gifva dem årliga tillskott frän unionskassan. De hv:tas invandring åt vestern och uppodlandet af det inre landet, mellan Minnesota, Iowa och Kansas på ena sidan samt Kalifornien och Oregon på den andra, sker efter en ständigt växande måttstock, ehuru naturligtvis fullbordandet af Pacific-jernbanan från Miesouri till Kalifornien ännu mera kommer att befrämja bebyggandet af dessa trakter. År 1861 blefvo Nevada, Colorado och Dalota organiserade såsom territorier; sednare ha ytterligare tre territorier blifvit bildåde, nemligen Idaho, Montana och Wyoming, medan Nevada i fjol våras uppfogs såsom stat, och Colorado nyligen antagit en författning och sökt att bli stat. Nevada hade år 1860 endast 26.000 invånare, af hvilka två tredjedelar voro indianer; men sedan har landet fått många invandrare från Kahfornien, emedan man der upptäckt ofantliga mineralskatter. Staten har nu redan öfver 100,000 invånare, har en stad med 10 000 invånare, två med 5000 och sex från 1000 till 2500. Landet har redan flera ypperliga vägar från Kalifornien och skall i en icke aflägsen iramtid bli genomskuret af den stora Pacific-jernvägen. Grufvorna i Nevada ha således framkallat en liknande utveckling af landet som stenoljekällorna i Pensylvanien, hvarest en hittills obebodd trakt fått en talrik kefolkning. Söder om Nevada ligger Colorado, som redan har 60,000 invånare, ehuru en stor del af utvandrarströmmen gär till det nordligare liggande Idaho. Denna landsträcka genomgick redan för ett par år sedan det utvecklingsstadium, som i nästan alla nya trakter i Nordamerika betecknar öfvergången från ett ordnadt tillstånd till ett verkligt samhällslif. Vimena härmed den rensning at befolkningen, som under de första åren efter 1830 egde rum i de vestligare slafstaterna, såsom M:ssissippi och Arkansas ären 1850 och 1856i San Francisco och dess närmaste omgifning, med tillhjelp af säkerhetskomiteer och folkrättvisa. Idaho var den tiden plågadt afett röfvarband om tre till fyrahundra personer, under ledning af tvenne magisträtspersoner. Mord och plundring utfördes oupphörligen, till dess befolkningen vapnade sig och verkställde en allvarlig rensning. I staten Oregon företog ett säkerhetsutskott i våras en dylik rensning. I civilisationens intresse, lika väl som 1 befolkningens är det äfven som guvernören i territoriet Washington (det nordligaste af länderna längst sydhafvet) hos guvernören i Massachusetts anhäållit om att qvinnor måtte öfversändas från Ny-England, för att sålunda på en gång minska det täcka könets flertal i de östra gamla staterna och bristen i de vestra nybebyggda trakterna. Redan ha 700 nnga flickor från Massachusetts, till en del från fabrikerna, begifvit sig på väg från NewYork för att öfver Panamanäset begifva sig till Washington. Bristen på qvinnor borta i vestern torde måhända ätven till en del bli afhjelpt i fall de rykten skulle becrälta sig, att mormonerna i Utah ämna afstå från månggiftet, för att få sitt land upphöjdt till stat. Flera ansedda män ha på resor genom Utah förklarat Brigham Young, att denna institution alltid skulle bliett oöfverstisligt hinder för Utahs upptagande i unionen. Brigham Young förklarade då, att den icke heller utgjorde någon väsentlig del af mormonismen. Föröfrigt påstås det, attunionsregeringen i nödfall ämnar med vapenmakt göra ett slut på månggiftet och sälunda utplåna äfven denna ska fläck från unionen, likasom den förut gjort det med den andra, negerslafveriet. — För närvarande hålla mormonerna på att bygga ett kolossalt tempel i saltsjöstaden, SYD-AMERIKA. Ankomsten af amiral Pareja — som icke . blot är kommendant på spanska flottan, utan äfven på samma gång spansk kommissarie — till de Chilensiska farvattnen har väckt en stark sensation i hela republiken Chili. Spaniens anspråk äro ännn icka kända; men man betviflade icke att penningar utzjorde hufvudsyftet för Parejas beskickning. Offentliga sammankomster ha bållits, oc: man innar kraftigt motsätta sig spanska regeingens anspråk. Republikens regering ippbjuder alla sina krafter för att befästa xustorterna. — Regeringen har åter fått ifverhand i norra delen at Peru. Medan i Lima oeh Callao lifsmedel af alla slag stivit till högt pris, tyckas insurgenterna, som vegagnat sig af inkomsten af guanoexporen, vara väl försedda med proviant. Deras andtrupper, som uppskattas till 10.000 man, tå i Pisca uder general Canseco, preten lenten till presidentskapet, medan Montero ned flottan håller sig i närheten Chinchas och sysselsätter sig med skjutöfningar Å ena sidan skrifver man upprorsmännensoverksamhet på en osämja mellan anförarne, men å undra sidan på ett af dem fattadt beslu utt afvakta ett anfall från regeringen sida, stället för att marschera på hufvudstaden.

6 november 1865, sida 3

Thumbnail