Aftonbladet – 6 november 1865, sida 3

asallningeatgärden, med det för den danska teatern lyckliga resultat, att stormen mot Mantzius lade sig. Men teatercheten blef ålagd att tilldela honom en skrapa. Detta verkställdes, men Mantzius, som icke lofvade bot och bättring, begagnade tilltället att erinra teaterchefen derom, att tiden nu torde vara passande att äfven tilldela honom lönetillökning. UTRIKES. TYSKLAND. Times Berlinerkorrespondent yttrar sig på följande sätt om regenterna i de särskilda tyska småstaterna : ?Hannover regeras som hela verlden vet med tillhjelp af en barberare eller rättare barberarens hustru. Domänerna ha, ehuru de tillhöra staten, blifvit indragna under kronan, och en halft konservativ minister har i dessa dagar blifvit bortirängd af en ultrakonservativ. Kurfursten af Hessen, som för några år bragtes till reson af grefve Bernstorff och nödgades hålla den ed han aflagt på författningen, hämnar sig nu på friheten, genom att låta regeringsmaskinen alldeles gå i baklåe, Han vill hvarken förelägga ständerna något lagförslag eller sanktionera någon lag, som förclägges honom af ständerna. I följd deraf har representantkammaren nyligen antagit ett betänk nde, hvari det heter: detta oerhörda sätt att gå till väga från regentens sida synes beräknadt på att påskynda det ögonblick då landets oathängighet måste gå förlorad. Det kan man kalla klart språk. I Nassau baktalar ett konservativt blad landets högsta rätt, emedan den icke vill tillåta det att kalla hvarje anhängare af det hberala partiet för en skurk. Domstolen har fällt redaktören till böter, men regeringen som står i personligt vänskapsförhällande till honom, har helt enkelt hiodrat domens verkställighet. I samma trefaldt lyckliga land lät hertigen åtala en liberal ti1ining, emedan den i en teaterrecension tillåtit sig anmärka, att en viss aktris efter all sannolikhet lämpade sig bättre för subrettän älskarinneroler?. Om Wirtemberg är det öfverflödigt att tala nägot vidare efter den bekanta dagordern om honnör för kungliga familjen. Den unge konungen af Baiern är också ett skott på den gamla stammen, hvilket bäst bevisas deraf att han på en gång afskedat de mest populära af sina ministrar.? Tyska nationslförenin: en har offentliggjort sina räkenskaper för förflutna året. Deraf synes att föreningen för ögonblicket räknar 17 852 betalande medlemmar, hvaraf 8355 nlihöra Preussen men blott en enda Österrike. Vid den omtalade generalsammankom sten i Frankfurt uppträdde åtskilliga talare mycket häftigt mot Preussen, och belönades med stormande bifall från läktaren. Följande resolutioner som antogos i sista sammankomsten, mottogos ej till befordran af de preussiska telegraftjenstemännen. Med ett olidligt förtryck tynger de två stormakternas väldskerradöme efter Gasteinfördraget på hertigdömena, som nyligen blifvit befriade från det danska godtycket. Detta tvängsvälde gör hertigdömenas uvillstånd alldeles rättslöst och har icke ens upphört genom upplösningen af hertigdömenas urgamla förening. ITALIEN. Af de hittills bekanta 350 italienska parlamentsvalen ha två tredjedelar tillfallit den moderat liberala sidan, således det parti som nu sitter vid styret. Af 437 den 31 Oktober i Florens telegraferade val sutto 204 valda i det sista parlamentet och 143 voro nykomlingar. Tidningen Italie förklarar att hvarje uppskof med fransmännens aftäg från Rom ndast skulle väcka nya svårigheter för lösningen af den romerska frågan. Denna lösuing kan icke inträffa förr än den af Frankrike principielt erkända non interventionen blir faktisk. Rom skall icke komma öfverens med Italien förr än endast italienare stå öga mot öga med italienare och hvarken den ena eller andra sidan kan räkna på stöd från utlandet. Gior : Je di Roma beklagar det lömska förtal, för hvilket msgr de Merode verit ut satt, och förklarar att Ve på grund af särskilda förhållanden skilt honom från sitt embete, men isynnerhet på grund af hans klena helsa, utan att han likväl undandragit honom den aktning och tillgifvenhet, som han så väl förtjenar, j Enligt tidningen Opinion Nationale skall i dessa dagar en förut nedlagd politisk process.öppnats i Neapel, och i hvilken en ff. d. konong Frans II:s anhängare, baron Cosenza, spelar hufvudrollen. Processen?, heter det, är ytterat vigtig och intresserar i hög grad diplomatien. Baron Cosenza och hans medbrottslingar äro anklagade för en sammassvärjning mot Vietor Emanuels lit och statens lugn. Om man fär sätta tro till. underrättelser, som komma från god källa, visar det sig af flera bref och dokumenter, att Frans II är delaktig i den påtänkta förbrytelsen. Sammansvärjningen sk ! ha blifvit anstiftad i Rom. Alla offentliga byggnader i Negpel skulle ha blifvit stuckna i brand, och man hade vidtagit alla möjliga anstalter till att mörda Vietor Emanuel, som väntades till Neapel i November 1863 i ansledning af en flott-revy. Man har kommit öfver en lista, på hvilken stodo upptecknade alla liberala, hvilka de sammansvurna beslutit a:t undanrödja. Allt detta skulle ba blifvit aftaladt i palatset Farnese, Frans II:s residens, och det heter, att det under processen ska komma att framläggas instruktioner, som blifvit utfärdade af f. d, konungen. PORTUGAL. Enligt underrättelser från Rio Janeiro af den 8 Ok:ober hade brasilianarne besatt Uruguyana, sedan den 6000 man talrika paragnayistiska besättningen gifvit sig på nåd ach onäd, SPANIEN. Från Madrid telegraferas den 31 Oktober: Il oår samlades en stor del af mpnrocressist