den 21 Oktober 1863 anmält det beslut, att såsom ersättning för de förluster, som till följd af nya strafflagens innehåll, att deri stadgade böter böra kronan tillfalla, kunna drabba personer. menigheter eller allmänna inrättningar, finge af imflytande bötesmedel från och med det år, strafflagen trädde i verkställighet, tillsvidare dem tillläggas eu belopp, motsvarande hvad de, efter medelberikning för sednaste fem år, hitintills årligen uppburit; Och K. M:t, som under den 29 sistlidne Augusti beslutit utfärdandet af allmän kungörelse, imnefattande bestämmelser om tid och sätt för vederbörande att anmäla anspråk på ersättning af förenämnda beskaffenhet, vill i anledning at rikets ständers berörda beslut härmed göra den nådiga framställning: dels att tillsvidare jemväl under nästa statsregleringsperiod mätte, enligt de af rikets ständer vid sistförflutna riksdag bestämda grunder, få till vederbörande utbetalas de belopp, hvilka varda godkända vid den pröfning af väckta ersättningsanspråk, som K. M:t antingen sjelf fö tager eller åt annan myndighet uppdrager: dels att, då för innevarande och nästkomman Ae år dessa utbetalningar väl sålunda skulle kom ma att enligt rikets ständers beslut afföras på influtna bötesmedel, men det icke i allmänhet synes lämpligt, att utgifter anordnas å en inkomsttitel, rikets ständer måtte för nästa statsregleringsperiod anvisa ett särskildt förslagsanslag, att under rubrik: Ersättning till personer, menigheter eller allmänna inrättnivgar för dem genom nya strafflagens införande frångångna böt andelar, uppföras å riksstatens andra hulvudtitel med 250.000 rdr. De på andra hufvudtiteln äskade förhöjningar i anslag utgöra således: för Svea hofrätts j stitiestat . rår ? nytt anslag tiil p soner, menigheter eller allmänna inrättningar för dem frångångna böte: andelar hvilka med tillägg af hutvudtitelns nuvarande slutsumma.....ssssseesen 0 uppgå till. men då derifrån drages den ne sättning, som skulle på bestämda anslaget till fångars vård och underhåll uppkomma genom de ber träffande detta anslag föreslagna förändringar med... kommer hufvudtitelns slutsumma för nästa statsreglering att utgöra 2434950: — Dessötom? under åberopande af bifögade statsrådsprotokoll öfver justitiedeparterbehtsärenden för den 13 innevarande Oktober, äskar K. M:t; a) att till uppförande af en ny arkivbyggnad för Göta hofrätt och ombyggande at den hofrättshuset omgilvande kaj måtte amvisas, att under år 1867 utgå, 40000 rår. utörande omkring :-delar af den för dessa yggnadsföretag Beräknade kostnadssumma ; och b) att för verkställande af ifrågasatt tillbyggnadtvid kronohäktet å Långholmen och förett nytt kronohäktes uppförande i någon ar städerna Sundsvall ter Hudiksvall måtte ej mindre få användas de uti nämnda statsrädsprotokoll omförmälda besparade medel, i den mån dessa blifva tillgängliga, än ock anvisas, att under år 1867 utgå, ett belopp af 70.000 rdr. Hufvudsummorna för föremål inom denna hufvudtitel skulle i följd häraf blifva: för ständiga utgifter årligen...rmt rdr 2 434 950: — deraf förslagsanslag rdr 1431 914: 52, för trilltälliga utgifter under år 1867 110000: — h Tredje huafvudtitela, innefattande anslagen till utrikesdepartementet. De för detta departement nu bestämda anslag uppgå sammanlagda till 479200 rdr rmt årligen. likhet med hvad vid sednaste tre riksmöten blifvit. äskadt och af rikets ständer beviljadt, och, .på . grund -af hvad uti statsrådsprotokollet öfver. utrikesdepartementets ärenden den 13 i denna månad blifsit anfördt, finner K. M:t sig böra föreslå, att enahanda årsanslag al tillsam; mans 479200 rår rmt, motsvarande ungefärligen ydelar af hela det anslag, som till detta departement från de förenade rikena utgått, måtte jemväl. fortfarande från. svenska statsverket till utrikesdepartementet mot nu gällande redovi8ningsskyldighet utgå; äfvensom att af detta belopp anslagen till ministerstaten samt till skrif materialier, expenser och extra utgifter fortfarande må, utan hinder af fördelningen i dessa ugiftstitlar eller inskränkning till något visst år, användas till att fylla möjligen uppkommande brist å någon af dessa titlar. (Farts följer) Till Redaktionen af Aftonbladet. Vid genomläsandet af öfverståthållareembetets kungörelse den 10 nästlidne Oktober, angående mantalsoch skattskrifningsförrättningarne i hufvudstaden för nästkommande år 1866, påkom undertecknad stor nyfikenhet att få veta, hvarföre de är 1848 födde personer af bäda könen blifvit alagde, och detta vid vite af 3 rår, att vid mantalsskrif vingen förete prestbevis öfver födelseår och dag, oaktadt dessa pereoner ofelbart under år: 1866 måste tillhöra klassen underårige eller icke skattskyldige personer. Skulle likväl öfverståthållsreembetet anse, att dessa personer böra i mantslslängden för år 1866 upptagas såsom betalande, derföre att de uoder loppet af samma år korna att uppnå 18 års ålder, är ett sådent antagande istrid mot gällande förfautningar. Uti 39 af 1858 äras bevillhingsförordning var nemligen städgadt, att alla, som inom den 81 December samma år mantalsskrifning förrättades, fyllde 18 år, skulle i mantal skattekrirvas. enlighet med en så av skattskrifningsgrund, hv:lken icke blifvit rubbad genom någon sedermera utkommen författning, utan fast mera måste anses vara bekräfted genom k. förordningen den 24 April 1863, hvaruti stadgas, alt mantalspennmgar utgörss sf hyst och-en, som uppnått 18 års ålder, måste väl de personer, som äro födda år 1847, vara de yngste, som för år 1866 böra erlägga nantalspenningar och öfriga personella utskylder. C. Exproprlatioa och eganderätt. Då författaren af en artike! i tisdagens Aftonblad, med ofvanstående öfverskrift. anser det a besynnerligt. att aftastningen af den till jernvägsstyrelsen försålda del af min egendomstomt skulle hafva, enligt min uppzgitt, uppgått sill 21.000 rdr. enär de i min ego qva-varande byggnaderna. som utgjorde ?s af hela egendoen, och icke voro bristfälliga, skulle. i sådant . med antagande af komiterades beräkning af 200 rdrs afkastning för iela egendomen, blott ppgå till 1700 rdr, samt då förf., som säser sw hka litet hafva orsak att betvifla komiterades uppgifter s i vitrar sig hafva svart att inn