Aftonbladet – 2 november 1865, sida 3

j I vara. Tedra intellektue i j loch arbetssamma, ha rätt att njuta af AT SAME som skulle kovgl. teatern kunna bestå nå gon mera lämplig för detta parti, som icke bör framställas karrikatyrmessigt. Siycket har 3 gånger gilvits för goda hus och un der lifligt bifall samt med applåder och inropningar åt mll Gelhaar, som utfört titelrollen. AS RR UTRIKES. FRANKRIKE. Rykten ha på den sednare tiden varit i omlopp i Paris om en kris inom den franska minis:gren. Indep. belge berättar, ait en sådan kris verkligen förefunnits, men nu blifvit lyckligen afhjelpt. De frågor, som söndrade ministrarne, ha nemligen blifvit granskade och reglerade i en konselj under kejsarens presidium den 28 Oktober. Fould har segrat; hans ställning är fastare än någonein förut, och hans finansprogram kommer att sältas i verket. Detta går ut på att vidtaga stora besparingar, dels i kost vaderna för skatteuppbörden och dels i krigsoch marinminisigrernas utgifter. Det för -äkras äfven, att kejsaren i sitt trontal vid kammarsessionens öppnande kommer att till kännegifva, att ockupationen i Mexiko icke skall förlängas utöfver Juli eller Augusti månader nästa år. ENGLAND. Lord Palmerstons begrafning försiggick den 27 Okt. med kunglig ståt i Westminster i närvaro af en ofantligt stor menni skomassa. Prinsen af Wales, hertigen af Cambridge och den diplomaticeka kären bivistade begrafningen. Börsen hölls stängd, och på alla gator, der processionen tägade fram, voro äfven handelsbodarne tillslutna. Förläggaren af den i Dublin förut utgifna och för någon tid sedan i anledning ar fe niersammansvärjningen i beslag tagna tidningen The Irish People har inför domstol anklagat polisen för obefogadt inträngande i hans hus och förgripelse mot hans egendom. NORD-AMERIKA. Det tal, som presidenien Johnson höll till de färgade trupperna i Washington den 10 Oktober, utgör ett verkligt evenement. Hvart och ett af hans ord utgjorde en hyllning åt racernas jemlikhet och intelligensens öfverlägsenhet, utan afseende på fär gen. Han afbröte också flera gåvger at hvisslingar från pöbeln, som var närvarande vid truppernas mottagande. Dessa tecken till ogillande rörde likväl icke presidenten det ringaste, och de svartas entusiastiska bifall uigjorde hans belöning. Vi anförs här nedan det hufvudsakligaste af hans tal: — — — Sedan ni försvarat ert lands fana, återkommen I nu för att smaka hvilans sötma. Ehuru regeringen icke var van att använda färgade trupper, han I likväl inställt er och med mod och ihärdighet kämpat för ert land. Detta Jand är ert lika mycket som någon annans. Det är grundädt på jemlkhetens grundsats. Man uppskattar enhvar elter förtjenst och duglig bet, och I han kunnat märka att den, som redligt uppfylier sin pligt, belönas af den allmänna meniogen. Framtiden är af större vigt för er än den tid I redan upplefvat. Regeringen har löst en stor fråga. Siafveret är afskatfadt. Men detta är icke allt Då nu svärdet blifvit stucket i skidan, då vi nu nediagt vapnen och återtagit olivegrenen, mäste hatet och grollet upphöra. I kunnen nu i fred och ro återgå till edra fredliga sysselsättningar och sålunda visa verlden att I ären i stånd att styra er sjelfva Detta är hvad I han att göra. F iheten är icke endast en id, den är äfven en verklighet. Den består icke iloj het och liknöjdbet. Den tillåter icke en man att vara utan duglighet eller att göra hvsd han behagar. Det kan inte finnas frihet der, hvarest det saknas lagar. Inom en fri styrelse måste enhvar, utan afseende på färg, lyda lagarne (Bifall). Friheten, mina medborgare — ty hvarför skulle jag inte kalla er mina medborgare? — friheten består uti arbetets ärorika privilegium. Alla de, som med ihärdighet öfverlemna sig ät vanliga sysselsättningar och som äro flitiga ro dukten af sitt eget arbete (Bifall). Detta är en af frihetens stora välgerningar. I lemnen snart armån; I skolen då visa att I ären värdiga att vara fria. Hädanefter skall hvar och en värderas efter sina egna förtjenster. Om en person bar större personlig förtjenst än en annan. är denne sednare icke hans jemlike; der som har största förtjensten är alltid der mest respekterade, hvilken hans färg än m? Tanken på att stifta lagar, som på några timmar skulle omskapa en hvit mar till neger, och en neger till en hvit man. är tydligen orimlig. Edert uppförande edra egna förtjenster och utvecklingen a la och moraliska förmögen heter skola omskapa er. Det är på dette sätt som man gör svarta män hvita oci hvita män svarte (ursinniea bifellsrop). Jas