Aftonbladet – 31 oktober 1865, sida 3

såsom I gjort, försöka kalkylera de s. k. böndernas röstöfvervigt vid val afriksdagsmän enligt den nya riksdagsordningen. Jag har nu sagt hvad jag egentligen ville säga. — Mon efter som jag har ordet, tilllåter jag mig fästa eder uppmärksamhet deruppå, att I haiven i vigriga delar missförstått kommunalförfattningarne, och att i följd häraf eder beräkning af de särskilda medborgar: klassernas andel i valrätten? till den nyz riksdagsordningens första kammare måste gifva ett mycket inexact resultat. — Grunden för hemmansinnehafvares rösträtt i kommnnalärender är verkligen icke, såsom I påstån, — fyrktalet, hvartil! helt mantal utgör enheten med 100 fyrkar?. — Hafven I då glömt att, för hvad angär i mantal satt jordbruksfastighet, är det numera taxeringsvärdet och alldeles icke mantalet, som bestämmer fyrken. — Det händer ju ofta att af tvenne i samma socken belägna till mantalet lika stora jordegendomar den ena har dubbelt så månvga fyrkar som den andra. — Nödigt blifver det således att taga taxeringsvärdet, och icke såsom I gjort mantalet till grund, när man vill beräkna förhållandet emellan hemmansegares af olika folkklasser röster i kommunalärenden. Det jag icke kan förstå är att I talen om fastighetsinkomst? såsom ett beskattningsföremål. — På 8:de sidan i eder broschyr står att läsa: Alltså skola ur vallängderna afföras innehafvare af alla hemmansdelar, som äro taxerade under 1000 rdr, och alla de borgare, som äro taxerade till mindre inkomst än 800 rdr, derest ej fastig:etsoch annan inkomst samfäldt uppgår till detta belopp?. — Jag kan ej åt dessa citerade ord gifva annan tydning än att eder rening är att den borgare, som exempelvis har 500 rdr hyresmedel från sitt egande hus och tillika 300 rdr kontant inkomst af kepital eller arbete, är valberättigad till den föreslagna riksdsgsordningens andra kammare. År det verkligen eå? Med största hög ktving. Stockholm den 24 Oktober 1865. Eder öamjnke tjenare Nils Björkman. Säteriegare.