ej mera tid till betraktelser af denna art, ty nu vek mängden aktningsfulit åt sidan för sin koiäminister, en ärans man med grånadt hufvud, som vördnadshjudande framträdde i fyrkantens midt, läste högt en kort bön och besteg dereiter talarestolen, derifrån han på ett utmärkt sött gaf åhörarne en kort historik öfver Engelbrekt, framställde tydligt och klart, ur hvilken djup nöd han räddat vårt fädernesland, och huruledes man nu först, efter met än 400 år, reste åt hans minne en ärestod, sartit slutade med en innerlig önskan om skarpskyttesakens framgång i desså nejder: Alla hufvuden blottades och en psalmvers atsjöngs, efter hvars slut skolungdomen uppstämde Bevare Gud vår kung, den de hel och hållen utförde med sina späda röster till allmän belåtenhet. Nu framträdde den äldste af de närvarande öfverbefälhafvarne, kommenderade i armen gevär och tackade talaren i några ord, hvarefter kårerna åtskildes tills vidare. Kl. 3 gick trumman till eftermiddagens exercis, och som jag beslutit öfvervara festen till dess slut, begaf jag mig ut på fältet, der 2:ne bataljoner, af hvilka skolungdomen uteslutande bildade en, voro anordnade och snart i full verksamhet. Här gjordes dubbelkolonn och roteviskolonn och Gud vet hvad; men säkert är att skolpojksbataljonen väckte mesta uppseende både genom truppens goda hållning, der hvarje rörelse vittnade om ett verkligt intresse och genom dess, enligt kännares utsago, ganska lyckade exercis. Det var minsann inga morsgrisar? dessa unga, der de med allvarliga anleten, som om de fullt vetat uppskatta sitt värde, stoda i ledet styfva och raka. Äfven nu hade ganska mycket folk qvarstannat att åse öfningarne, hvilka denna gång varade endast något öfver en timme, enär Prins August måste innan mörkret vara tillbaka i Leksand. Jag följde dem ända till stranden, då de marscherade ned, för att i stora sä kallade kyrkar, hvilka somliga hafva ända till 14 par åror, as ut till ångbåten, hvilken för det grunda vattnet måst lägga sig ett stycke från land. Innan kårerna fingo begifva sig ombord, förplägades de, på föranstaltande af några frikostiga herremän, med punsch och cigarrer; och mån som jag var att ega något minne från festen, försåg älven jag mig med en dylik, hvilken, som jag tror, visserligen ej är någon äkta Havannabo, men ej heller precist någon Rättviksbo. Muntra till sinnet, stego snart skarpskyttarne ombord och med dem en mängd för saken intresserade herrar och till och med ett par damer. Befälhafvaren på Prins Gustaf, vår bekante Knubb Erik, uppfinnaren af sättet att eskadliggöra helvetesmaskiner, lät nu lyfta ankar; man hurrade ombord, hvarpå en generalsalva från de på sranden qvarvarande Rättvikarne svarade, och ingalunda missbelåten med uppehållet vände jag åter att fortsätta min resa. — Hjorteds institut för döfstumma och blinda. Man läser i Norrköpings Tidningar: Hvem tänkte för 10 eller 15 år tillbaka på Hjorted? Mången visste väl. att denna församling var belägen i Södra Tjust, en nejd med rätta berömd för sin naturskönhet, och som denna punkt deraf på intet sätt jälvar, men detta var allt. Förr hade det, såsom man så ofta får se i vårt sköna fädernesland, en kyrka, som speglade sig i en löfkransad sjö och var omgitven af prestgård, skolhus, sockenstuga m. fl. rödmålade eneller två-vånings trähus; men hvad får man nu se, då man far öfver den långa bro, som leder öfver sjön? ett stort tre-våningshus med undervåning af sten, en facad af 9 fönster och bred frontispice, med ett ord en smakfull vyggnad, fullt jemförlig med dem på nyare herregårdar. Och hvartill är den ämnad? hvartill tjenar den? är det verkligen en sådan? Nej, den har för menskligheten en långt mera omfattande bestämmelse, det är institutet för döfstumma och blinua, det enda af sådan beskaffenhet på landsbygden i Sverges hela rike. Stora huset, smakfullt och i allo ändamålsenligt, innehåller 19 å 20 rum och har tills dato, jemte inredning, inventarier och uthus, kostat en summa af 26,000 rdr. Staten har härtill bidragit med 6000; för återstoden har man att tacka den allmänna välgörenheten och i främsta rummet Jönköping, som bidragit med största summan. Men det är icke nog med tak öfver hufvudet, det fordras äfven fonder, för att underhålla denna inrättning, och hvar taga bröd i öknen? Väl har drottningen dit donerat sin andel i arfvet efter den i Westervik mördade fru Sandberg, uppgående till 8000 rdr, och några tusen riksdaler voro ölver, sedan allt var iordningstäldt för institutets öppnande för 2 år tillbaka; men räntan å nämnda 8000 rdr är anslagen till tvenne friplatser och ytterligare är ! friplats beredd af en annan liten fond. Intraden för elevernas underhåll samt räntan på de öfverblifna 2 å 4000 r:drna utgör således mkomsterna. Af dessa skola nu omkring 40 personer födas, lärarepersonal och betjening aflönas, ved uppköpas m. m. och trots allrastörsta sparsamhet, uppgår endast och allenast födan till ungefär 100 rdr på person, eller halfva den summa eleverna i ett för allt erlägga. Skulle man nu årligen anlita det lilla kapital af 4000 rdr, som utgör institutets fond utöfver de nyssnämnda 8000, skulle det snart smälta ihop till intet. Det är således af högsta nöd, att allmänna välgörenheten, hvilken aldrig i Sverge förnekar sig, då det är fråga om nägot verkligen nyttigt, ytterligare mellankommer, för ati bispringa denna deraf så högt förtjenta inrättning, om den icke skall gå under. De som vilja bidraga med en skärf kunna vända sig till kyrkoherden Östberg, hvars adress är: Westervik och Hjorted, och hvilken säkerligen nu som tillförene skall afgifva redogörelse för de insända medlen. —— — Skara elementarläroverk. Af den nyss utkomna katalogen öfver Skara elementarläroverk för inne varande hösttermin finner man, att lärjungarne äro 502 till antalet. Af de 412 lärjungar, som tillhöra de klasser. der latin läses, d. v. 8. :e—3:e, äro blott 36 befriade från läsningen af detta språk; och af 7:e t. om. 5:e klassernas 293 ärjungar läsa 33 icke grekiska. Lärjungeantalet rstörre än det säkerligen någonsin varit. Också ro skolhuset och 2 rum i bibliotekshuset fullTr... 1 3 ann da as