Aftonbladet – 28 oktober 1865, sida 2

Hvad angår presteståndets utskottsval, så är det ganska betecknande, att man i konstutionsutskottet insatt de mest ultrakonservativa, som varit att tillgå inom ståndet. Förra riksdagens konstitutionsutskott har ej i och tör den presterliga andelen varit tillräck ligt renharigt; numera finnas der inga så pass moderata elementer som biskop Butsch och dr Wensioe; alla de närvarande ledamöterna tillhöra den allrayttersta högern inom den högkyrkliga falang, som icke vill någon reform. Då detta konstitutionsutkott icke har någonting att säga om eller göra vid det na hvilande representatiousförslaget, innebär detta val endast en vink om, huru pass mycken reformvänlighet man hade att vänta, i fall prelatpartiet lyckades komma utur det närvarande kritiska ögonblicket och det blefve detsamma förunnadt att jorda det förslag, hvars antagande nu påyrkas af konungamakten och vid hvilket svenska folket fästat sitt hjerta och sina förhoppningar. Må derföre ingen lyssna till möjligtvis snart uppdykande falska och listiga sirensånger om andra reformförslag, som skulle träda i stället, utan alla reformvänner, ,hela nationen handla och verka för detta förslag, såsom gällde det ett: nu eller aldrig! I borgarståndet har man nu fått se resultatet af den på så underliga vägar tillkomna Murnska elektorslistan. Detta resultat har, såsom man lätt kunde tänka, varit alldeles tillräckligt att spränga den majoritet, som hrr Muren, Staaff och Sundvallson hade lyckats att sammanfösa. I sjelfva verket var den redan moraliskt upplöst före elektorsvalet, så att ledarne till detta val ansågo sig nödsakade att utdela listor, skrifna å ovanligt blått papper, så att man skulle kunna kontrollera, huruvida hvar och en begagnade den lista, som han till följd af öfverrumpling en gång hade lofvat att mottaga. Och vid elektorernas sedermera hållna öfverläggningar om utskottstillsättningen, höll alltsammans på att gå sönder, då det var omöjligt att gifva förnämligare utskoltsplatser åt alla de nykomlingar och nollor,