att vederlägga det påstående, som säkerligen eljest icke skulle uteblifvit, att förslaget saknar understöd i den allmänna meningen. För hvar och en, som i förslaget har någon del, måste de uttalade sympajerna för detsamma vara dyrbara. Annu ögre skattar jag, i känslan al mitt ansvar, den lyckan att sjelf ega en fast ötvertygelse, att detta förslag med alla de brister, det inför en sträng granskning må befinnas ega, likväl i det väsentliga skulle tillfredsställa fäderneslandets kraf och blifva ett frö icke till upplösning, utan till lif och endrägt.4