Aftonbladet – 26 oktober 1865, sida 3

förhoppningarne och de utsigterna här icke på något vis slå in. För dem, som ha sin tor!tiga. men säkra bergning i Sverge, är det bäst at. de stanna qvar der. Den enda förmån man har :i Amerika, är att man får bättre mat än hemma; annars är Amerika icke inågot hänseende bättre än Sverge. Här har jag ej sett till et! ordentligt boningshus en gång, ty när de bygga sädana här, så bygga de dem säsom skogslador i Sverge, och sedan slå de bruk i springorna. Hvarthän jag än vänder ögat, ser jag ej annat än skräp. Ni kan lätt tänka er huru kreaturen ha det, då här faller så mycket snö som i Sverge, och de ej en gång ha ett skydd. Svenskar ha berättat mig, att kreaturen bruka igga neryrda, så att de ej synas för snö. Klent skydd hasvenskarne för sina hästar, men amerikanarne alls intet. Det kostar tör mycket att bygga, säga de. Ar Fr. Nilsson i Sverge och värfvar folk ännu? Har han ej redan bedragit nog många? Huru kunna de tattiga svenskarne sätta tro till en sådan b—d t? Han är ej värd att trampa den svenska jord n. De böcker han gaf svenskarne och hvarpå de satte sådant värde, att när de läste dem, de straxt trodde sig vara i detta förlofvade land — de innehöllo bara osanningar, hvartenda ord. Här finnas ej några rika slätter, såsom den storsk—j—n sade, utan bara kullar och dalar. Om han dröj.r något länge i Sverge och vi få reda på hans adress, så skola vi göra en påhelsning hos honom och då kanhända det bletve svårt för den törrädaren, som så illa narrar och bedrager de fattiga och enfaldiga svenskarne. När hans landsmän komma hit, så få de resa upp så mycket de ha på de dyra jernvägarne och om de tänka att tå jord, så få de resa vesterut till Swedpan (2), ty de kunna ej få jord förr än de komma dit. Härifrån oss till Swedpan är 140 engelska mil och från Newyork och dit är 1400 eng. mil. Dyr är maten efter jernvägarne ; man får ge 50 cents (2 rdr) för ett mål mat och när svenskarne komma hit och ej kunna: språket, göra amerikanarne så mycket orätt de v 1 Newyork finnas många lands män, som lefva på emigranters bekostnad och när dessa komma hit äro de alldeles utblottade och ha ingenting att börja med; det är minsann ej så roligt. Den der Nilsson narrade en afsina närmaste bekanta hit upp till Dismojn (2). Denne man hade 2000 rdr med sig, då han lemnade Sverge. När han kom till Newyork, narrade agenten honom att lösa biljetter åt flera af emigranterna på jernvägen och när han kom fram till Dismoin var det slut på hans pengar och dertill var han skyldig kompaniet 16 dollars, på hvilka han fick ge skuldförbindelse. Då först fick han ångra ölverfarten, Mycken säd är här förstörd, ty det har regnat hela sommaren, så rär som Augusti månad, och den månaden var så varm, att termometern gick upp till 100 grader (Fahrenheit? — då —38 grader Celsius), så nog får man här bräcka huden ett strå hvassare än i Sverge. Lika gerna arbetar jag 16 timmar i Sverge som 10 timmar i Amerika; ty här får man arbeta så att man kan stupa och kroppen blir allt förstörd. En klädning för M. Persson kostade 75 dollars, och här är dyrt att bosätta sig; två unga hästar och arbetsvagn kosta 400 dollars. Här behöts ej vidare än plog och harf och sedan få de resa kreatur så fort de hinna. Om man skall köpa något här, får man ej mer för 1 dollar än för 1 rdr i Sverge. När vi voro i Göteborg lofvade den Lajdogg aller lögnhund på svenska, att vi skulle tjena 3000 rdr svenskt, men de förtjensterna ha vi ej funnit och ej heller sätta vi det i tråga. — — — — Länsstyrel-ernas tredje årsväxtberåttelser. Från Westerbottens Vän: De förhoppningar om någorlunda god skörd, som i andra aårsväxtbeiättelsen uttalats, hatva, till följd af sedermera inträffade nattfroster, blifvit i icke oväsentlig mån tillintetgjorda. Sedan grödan numera blitvit inbergad och proftröskningar verkställda. visar sig förhållandet med de särskilda sädesslagen som följer: Hvete. som endast i Medelpad oulas och äfven der i ringa mån, har lemnat afkastning under medelmåttan, på sin höjd 5:te å 6:te kornet. Råg har deremot varit terligen gifvande och lemnat 10:de å 12:te kornet; men, som detta sär desslag ätven till mindre betydlig mängd odlas, ir det jemtörelsevis fördelaktiga törbållandet med letsamma af mindre väsentligt inflytande på spanmälstillgången i allmänhet. Korn, ortens hutvudsäde, har på de flesta stälen mäst skördas grönt och innan det hunnit till mognad samt på manga ställen skadats af frost. Atkastningen deraf kan, med unlantag af fjellsocknarne, der det på en del ställen helt och hålet bortfrusit, antagas till högst 4:de å 5:te kornet. Blandsäd, bestående af korn och hafre, har lemnat ännu lägre afkastning än kornet, och kan icke uppskattas högre än till 3:dje å 4:de kornet. Ärter. Af detta sädesslag har skörden nästan helt och hållet tfelslagit, och torde näppeligen återlemna utsädet. Potates. Afkastningen af denna jordfrukt motsvarar ungefärligen hälften af hvad den under vanliga är lemnar, och kan icke beräknas uppgå till mer än fyra å fem gånger utsädet. Rotvor och Kulrötter lemna äfven ringare afkastning än vanligt. Linoch Hamp-växter lemna mede!måttig skörd. Höskörden har i allmänhet utfallit under medelmättan, men anses dock kunna någorlunda motsvara behofven. Höstsädet är jemnt och vackert uppkommet. Med afseende å den knappa afkastning korn och potates, enligt hvad förberördt är, lemna, torde det vara att befara, attspanmålsbrist inom länet kommer att uppstå. Jernvägsbyggnadsstyrelsen såsom husköpare. Till Redaktionen af Aftonbladet. Den förundran, hvarmed ins. utaf diskussionen mellan Aftonbladet och hr öfvertse Beijer in